Du är här

2013-05-28 - Byggbloggen
  • När stugan revs flyttade vi adresskylten till Sorkboden. Där hänger den så lågt att maken slår huvudet i den nästan varje gång han passerar dörröppningen.
  • Martin kelar med gammkatten Trisse i vår sommaridyll som ligger omgärdat av rivningsbråte.
  • Endast skorstenen står kvar som minne av den gamla stugan. På samma plats kommer huset att stå.
  • Vilhelmina, även kallad Villa eller lilla Mina, hjälper till att inspektera de nya plantorna.

Vårt hem i sommar

I samband med att stugan revs flyttade vi in i den lilla gäststugan som går under namnet Sorkboden.

Det mindre smickrande namnet tillkom de första veckorna vi ägde tomten med stugor och ägnade oss åt att röja och fixa till. Boden, som egentligen var en gäststuga, var så översållad av bråte att vi inte kunde komma innanför dörren till den mindre än tio kvadratmeter stora byggnaden. Det var rat från golv till tak och såg inte så mysigt ut. Mitt i sorkfebertider döptes boden, på grund av sjabbigheten, till Sorkboden – och namnet har hängt kvar trots städning och renovering.

Här spenderade vi vår smekmånad efter bröllopet förra sommaren och här kommer vi att spendera även denna sommar. Som vardagsrum använder vi orangeriet, som jag berättar mer om en annan gång.

Den gångna helgen ägnades således åt flytt till Nyänget och allt vad det innebär med fraktande av prylar och djur. För att bli riktigt effektiva (och inte lämna vår yngsta katt Vilhelmina ensam på ett ställe hon aldrig tidigare besökt) delade vi upp oss under lördagen så att jag klippte ner en tre meter hög klematis som inte klarade höstens flytt från den rivna stugan till orangeriet samtidigt som Martin gjorde ärenden och hämtade mer grejer i lägenheten.

Efter att växten tagits bort planterade vi tre nya i dess ställe. Det blev en klematis med det lockande namnet Lagoon, en Flammentanz och en annan ros som jag inte minns namnet på men som ska vara härdig. Jag hoppas att de kommer att växa med samma frenesi som all annan grönska på tomten. Det ser nämligen inte så kul ut med två decimeter hårt tuktade taggar ovan jord. Men det är just det som är anledningen till att vi tar oss tid att plantera en del redan nu. Det kommer att vara roligt att inte bara ha en leråker utanför dörren när huset står klart.

Eftersom vi hade lite mer tid över på lördagen planterade vi även lite nyttoväxter som sallad, smultron, rabarber och kryddor – allt under överinseende av katterna. Vilhelmina fångade dessutom sitt första riktiga byte, en näbbmus.

Resten av helgen ägnades åt att svetsa grill, grilla, få besök av släkt och vänner, hämta mer grejer i lägenheten och vattna alla växter. Och vattna igen. Och igen. Det skulle vara synd om de dog nu.

Dela med dig av denna artikel på: