Du är här

2013-05-28 - Saga S
Foto: Saga Sundberg

Även under krig lever och frodas kärleken…

Idag vill jag hylla kvinnan och all den kärlek som finns i henne. Mors dag kom och gick under helgen, vilket till min stora glädje visades genom tusentals blommor och vackra ord i de sociala medierna. Men min egna kära mammas dag är faktiskt idag!

 

Under söndagen kom jag hem från min cykeltur alldeles för sent för att jag skulle hinna med att skriva ett tillräckligt ärofyllt och hyllande blogginlägg till alla våra mammors (och blivande mammors!!) dag. Jag hade nämligen under sen eftermiddag begett mig på ett annorlunda nostalgiuppdrag längst den gräs- och blomsterprydda vägkanten på min svarta fara! Målet; mina morföräldrars landställe på Skagsudde, ca 30km utanför Örnsköldsvik, där min mamma och hennes syster plaskat runt otaliga somrar under 50- och 60-talet. I den lilla tygpåsen som jag försökt knyta så liten som möjligt på styrets vänstra handtag hade jag med mig lite måltidsersättning, frukt och en baddräkt som min mor vid unga år hade prytt sig med men varit noga att inte slita. Tyget påminner om en sommarklänning där volanger och resårband letar sig ner långt över höftbenen. Att dräkten upptill är ”halterneck” var säkert lite busigt och vågat på den tiden.

Hur som helst pinnade jag på längst vägen genom motblåsten som faktiskt kylde ner mig rejält. Egentligen hade jag velat bada när jag för första gången kom fram till de klippor som min mor legat och solat på med sina föräldrar och sitt syskon, men gåshuden vägrade att ge med sig. Jag skulle ju cykla hem sen också! Mamma själv badar ju visserligen i ur och skur oberoende årstid nere på Lidingö (beundransvärd stålkvinna), men jag klädde mig enbart i dräkten och satte mig ner mot en len klippvägg och spanade ut över de lugna vågorna.

Jag började tänka på kärleken och alla ställen den kan ta oss. Att det ens kom sig att min mamma satt på dessa klippor och tittade ut mot horisonten hade ett världskrig kunnat förhindra om inte även dessa tider möjliggjorde gemenskap och glädje i några former. Jag tänker sällan på det, men jag är ytterst stolt över att min mamma är så pigg, fräsch och ungdomlig av sig, samtidigt som hon fascinerande nog blev till bara kort efter den största och mest sanslösa konflikten mellan hat och maktbegär i modern tid. Sedan har hon i sin tur gett liv åt sex unika individer som lever och utvecklas på denna jord. Min mor är verkligen en skapare av liv, en givare av trygghet och en logiskt tänkande stöttepelare i livets upp- och nergångar. Jag vill utropa ett stort tack till dig mamma och skicka ett hjärtligt grattis på födelsedagen!

Avslutningsvis vill jag skicka tankar i dessa ”mors dagar” till alla små ”ovissa” liv därute som kämpar för att växa sig större inom en mammas mage, men även till de små liv som inte fick andas igenom sitt första levnadsår. Två vitt skilda vänner till mig har förlorat sina små på kort tid i denna värld som trots människans kunnighet om läkarkraft ibland står maktlös inför liv och död. Det finns så många ”självklarheter” man behöver vara tacksam över har jag på den senaste tiden fått inse. Alltför sällan menar jag att saker vi värderar i våra liv sätts på en allvarlig spets om ”att vinna eller försvinna”.

Håll hårt i det fina ni har omkring er och våga säga hur mycket ni tycker om någon! Det är aldrig för sent att visa sin uppskattning!

Dela med dig av denna artikel på: