Säga vad man vill om solen; den ger oss glädjande D-vitamin i våra kroppar och gyllene pigmentering i hud och hår, men bidrar samtidigt till lackande svett, kliande blåsor och utmattning. Varje år när solens strålar börjar värma ordentligt är det svårt att pricka in vad lagom dos av den egentligen är!
Min tid är för knapp enligt min mening. Minst två gånger om dagen vill jag vrida tillbaka klockan sisådär två timmar och stöka på med allt möjligt från träning och städning till brevskrivande och hårfärgande. Powernaps prioriteras praktiskt taget aldrig när jag som mest behöver en (mestadels runt helgen) trots att väckarklockan många gånger står på 06 och jobbpass nummer två inte avrättats förrän klockan slagit 03. Jag vet att den logiska tanken är att sova två timmar på eftermiddagen, men när solen ler pilimariskt åt mig och förlänger dagen leds bara tankarna åt cykelturer runt de idylliska landsvägarna i Örnsköldsvik med omnejd och härliga sociala get-togethers som exempelvis Hägglundsjoggen som anordnas runt Höglandssjön varje onsdag kväll under maj månad. Fram till i onsdags hade jag missat varje löptillfälle (4,1km för 30kr inklusive lotteri och tidtagning!) på grund av mitt jobb på Stadium, men i onsdags lyckades jag kombinera min cykelkvällstur via Bjästa och Sidensjö med lite nedjogg. Lättare sagt än gjort blev det såklart i min värld när jag får en nummerlapp på bröstet Pulsen steg till ca 10 slag under min maxpuls i säkert 10 minuter och jag gick flämtandes i mål på strax över 19 minuter. F*n också! Att jag aldrig kan NJUTA lite?! Och försöka säga lite mer: nej, jag kan inte, jag ska sitta med tårna i vattnet nere i hamnen, så jag kan inte jobba över/springa/promenera/fika!. Min sommar kommer faktiskt handla om att i mångt och mycket (försöka) säga nej. Jag har en hel del saker jag vill genomföra själv, men grupptryck och pressen på att vara supersocial och träningsenergisk (som jag själv har skapat?) gör att jag ofta kommer av mig! Det jag behöver är en lugnande motsats!
Jag uppskattar folksamlingars dynamik och rörelse, samt älskar när ljuset gör dagen så mycket längre, men jag behöver rymma iväg och låsa in mig har jag insett. Cykelhjulens spinnande har blivit som den lugnande effekt som min favoritkatt har i mitt knä; det har blivit en fantastisk terapi där jag får ladda upp batterierna samtidigt som jag ironiskt nog är igång! Hädanefter siktar jag mot att alltid kombinera träningen ute på vägen med ett härligt dopp i närliggande vattendrag. Det första heliga korståget bockade jag av igår: Gullviks havsbad. Fram och tillbaka landade turen igår kväll på ca 30km och vattnets uppfriskande effekt gav mig lyckokickar i den rosa sörjan innanför pannbenet. Det är sommar och jag älskar att bada! Vad folk än säger och vill hitta på så ska jag allt se till att prioritera att jag får mig ett ordentligt plums i vattnet lite här och där för att komma till sans!
Och att kyla ner den solbränna jag lyckades dra på mig även om jag hade solskyddsfaktor 20 på mig igår är jag i stort behov av haha! Ha en härlig solig helg allihopa!