Saga S

Att bestiga Henriksfjäll och försöka smyga förbi ondskefulle Stalo(n)!

Sägnerna följer varje varv jag trampar cykelkedjan runt kugghjulen... Både vittror och ondskefulla väsen verkar ha härjat i bygden mellan Kittelfjäll och Dikanäs!

 

Mot 1700talets slut grundade en man vid namn Lars Larsson orten Kittelfjäll lärde jag mig på bygdemuseumets invigningsdag. Tydligen hade svenska staten så starka intressen att hävda vårt territorium gentemot både Finland och den ständigt lika hotande ryssen. Att ha bebodd mark var tydligare tecken på ägande av landet helt enkelt och "nybyggare" lockades till norr och inlandet då de erbjöds upp till 20år skattefrihet i utbyte mot att de odlade marken och bosatte sig där.

Lars son Henrik grundade 1824 "grannbyn" Henriksfjäll som jag vid 09.30 snåret passerade imorse. En grann liten by i kuperad terräng med flertalet röda stugor med vita knutar. Men Henrik själv råkade ut för både det ena hysset efter det andra under sina år på orten han själv byggt upp. En morgon då hans fru kom in i bondgården låg sju kor (själv-)döda och mystiska saker hände i perioder då inga andra människor ens var i trakterna! Enligt historien flyttade Henrik från orten då de trodde att de råkat bygga sitt hem ovanpå vittrornas underjordiska hem och därmed startat en ordentlig fejd!

I Dikanäs sitter jag nu på Turistinformationens Internetcafé. Nyss kikade jag in i den prylfyllda och mysiga affären "Hamreby" som i likhet med mig fått ett stipendium för sitt engagemang i bygden. Britt och Ullas son Christian strålade av glädje och hjälpsamhet och om jag själv hade bott i trakten hade jag nog hittat på att jag behövde köpa något där flera gånger i veckan! Idag fick det bli en plåtburk med söta troll på och två små "vättar" karvade ur älghorn!

Stalon är mitt närmaste mål för dagen. Stalo är ett namn på ett stort mytomspunnet väsen som äter upp allt från boskap till människobarn, men lyckligtvis är han lätt att lura! De flesta berättelser om Stalo handlar just om hur den lilla människan förmår att överlista den stora och hungriga jätten, och ofta få honom att springa naken ut i snön där han fryser ihjäl. Människorna bränner i historien upp hans kläder och låser honom ute. Varför det ska vara fullt så grymma alla histrorier vet jag inte. Kanske behövde man skrämma in vett eller moral i barn och medborgare. Öga för öga och tand för tand lät det ju när något stals eller någon haft ihjäl någon annan. Bröderna Grimms historier som mamma under många år läste högt för oss slutade gärna blodigt, då t.ex. den elaka kvinnan som lurat barnen (eller liknande) rullades ner i en spiktunna för backen....

Hur som helst ska jag smyga mig förbi Stalo(n) nu och vidare mot Vilhelmina där herr M Bergman lovat hjälpa mig angående boendet! Alltid lika spännande att inte veta var jag lägger huvudet för natten! Men jag lättade på packningen till Dikanäs i stugan; pasta och kidneybönor fick allt komma till användning där istället! Jag ska besöka massa trevliga matställen på min vidare resa mot Örnsköldsvik! Och se - solen tittar fram idag!!

Ha det bäst!

Publicerat