Jag slet mitt hår och fastnade i formuleringar, vilka dagar jag cyklade hur många mil och vilka typer av motiv som skulle representera varje plats på mest rättvisande sätt.... Men efter kanske tre fulla arbetsdagar med den digitala fotoboken blev den äntligen klar och jag skickade ordern till smartphoto:s små "ompalompier" för att göra verkstad av mina knapptryck!
Idag fick jag resultatet att hämta ut på Hemköp i stan. Jag gjorde en bok till mig själv och en som jag tänker skicka till Föreningen Sagavägen, som tack för stipendiet och som summering av mitt äventyr! Ca 300kr kan man få sig en ordentlig bok tryckt med egna minnen och VACKER fejk-handstil med olika tematiska bakgrund varje gång man vänder blad. Jag valde ett "rese"-tema där gamla kartor, gammeldags brev med frimärken och stämplar, drivved och plankor samt ökensand återfinns.
Jag tror att de flesta skulle vara i behov att göra en liknande bok. Om ett äventyr, om ett par år i deras liv då de gjorde en speciell sak.... Eller varför inte samla alla fina bilder från bär- och svampplockandet i solnedgången i skogsgläntan och bifoga ett litet recept eller en dikt vid sidan av? Att hålla något i handen och veta att det är runt 100 bilder man kommer se i den takt man själv vill är en skön känsla. Att bläddra mellan ett tjugotal mappar på datorns skrivbord där varje mapp innehåller ungefär 600 bilder varav de flesta är identiska (man tar ur alla möjliga vinklar, man ler, man är sur, man skrattar, man hoppar....) gör att man direkt tröttnar och helt enkelt slutar titta efter fem minuter.Tillbaka till enkelheten och stenåldern säger jag!
Jockes ord är min lag. Idag hade min personliga tränare skrivit "löpning terräng, distans, 60 min" på mitt schema. Det jag då behöver göra är att antingen få min puls att stämma inom ett visst intervall eller att förflytta min kropp i viss hastighet. Idag skulle jag springa varje kilometer mellan 5.00-5.30 min. En timmes löpning bör då alltså handla om ca12km. Var hittar jag terräng och ett schyst ställe att springa rätt långt? Cykeln tar mig ju överallt så jag har många platser att välja på. Men mina konståkningsknän tiggde och bad om mjukt underlag. Hörnsjön får det bli! En 6km och överlag intensiv cykling i mycket uppförsbacke tog mig till Hörnsjöns bortre "kortända", där jag studsade av och låste fast min kompanjon.
Träningsappen "Endomondo" fungerade lyckligtvis, vilket var mer än man kunde säga om radiostationen jag försökte lyssna på i min telefon.... ca 5 låtar fick jag ljud till under hela löp-passet.... GRRR!!! Men men, Endomondo berättade för mig hur långt jag sprungit och på vilken tid; varje kilometer! Det blev precis fyra varv på barkspåret och jag gick i mål vid min cykel efter 1h 3min.
Dagen var extremt het och jag hade tagit med mig handduk och bikini för ett svalkande bad efter min löpning (jag kommer från en ordentlig badfamilj!). Men redan under min rätt maxade löpning (har inte kört renodlad kondition på nästan en månad så det var otroligt tungt då min puls låg färre än 10 slag under min maxpuls vid flertalet tillfällen i spåret....) ploppade tanken upp att jag ju ska köra Nävertjäls triatlon om några veckor. Varför inte lägga på lite simning nu när både cykling och springande avklarats?! Så jag sprang i vattnet nere vid den rofyllda platsen med de två träbänkarna och började simma mot sjöns andra sida. Motvinden gjorde att det knappt såg ut som jag tog mig någon vart och jag gjorde bäst i att simma ryggsim för att undvika det mesta skvalpet. Jag tänkte konstant på att någon stor läskig varelse skulle sluka mig underifrån eller att sjöväxter skulle slingra sig fast i mina fötter och dra ner mig i djupet. Ibland kom isande kalla partier av vatten, men mestadels var det riktigt svalkande. En familj badade vid badplatsen på sjöns långsida och jag såg hur barnen pekade på mig som nog såg ut som en liten beige boll som förflyttade sig på ytan.... Vid grillplatsen klappade jag på klipphällen och vände om. Medvind och bröstsim! Men det är nog enbart då jag är en erfaren simmare som jag känner att min fysik tillät detta spektakel. Fötterna och fingrarna domnade bort lite lätt men det var inte smärtsamt. Efter 30 minuter i vattnet kunde jag luftorka i solen och rulla hemåt!
Sedan njöt jag en härlig grillning i solnedgången ute på en gräsmatta i Själevad. Mums!!