I kyrkovalet har Svenska kyrkans medlemmar möjlighet att rösta på de grupper och personer som ska besluta om frågor som påverkar kyrkans verksamhet och framtid. I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år och den här gången är det dags söndagen den 15 september.
Men under en ganska lång tid är det bara cirka tio procent av alla röstberättigade som lägger sin röst.
Med tanke på dagens engagemang kring trosfrågorna är det kanske inte så överraskande. Det riskerar att bli parodi på demokrati, fortsätter Thore Tafvelin och uppmanar alla att lägga sin röst.
Röstberättigad är den som senast på valdagen är 16 år, är medlem i Svenska kyrkan och folkbokförd i Sverige senast den 1 augusti då röstlängden fastställdes. Direkta val sker till kyrkofullmäktige i församlingen eller i pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till det nationella kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ.
Inte minst i krislägen kan kyrkan vara en stor tillgång. Det anser jag vara ett av skälen till varför man bör rösta, säger Thore.