Saga S

Att ta steget över tröskeln...

Nervösa blickar och påtagligt obekväma tystnader i trapphuset där ca 30 personer i bestämd takt rörde sig mot konferensskylten. Vid bildspelet längst fram stod Mikael "Multi-Mike" Lindnord. Varsågod och sitt!
"Ni är vinnare, allihop. Sekunden ni klev över tröskeln visade ni för er själva att ni tror på er egen kapacitet och att ni VÅGAR att misslyckas." Huvudet på spiken, tänker jag, då Multi-Mike fångar oss i sitt engagerande öppningstal om varför vi samlats denna dag. Att våga misslyckas är ju inte att misslyckas alls, utan något så framgångsrikt som att VÅGA TRO!

Någon av personerna (4 tjejer och 28 killar) i rummet jag befann mig i har ett ordentligt äventyr framför sig. En elitsatsning som varar i tre års tid och som kommer ta vederbörande runt flertalet länder i världen med fokus på olika fysiska och psykiska prövningar, oftast under lång tid med både brist på sömn och näring.

Hur får man reda på vem som är lämpad för detta då? Jo, det delades ut s.k. "scorecards" där olika testvärden och andra kontroller kommer dokumenteras längs helgens gång. Vissa har med säkerhet att göra (utrustning) och andra med våra fysiska och psykiska "resultat".

Momenten som krävde fysisk styrka under denna eftermiddag bestod bl.a. I att klättra upp för en ca 12-15 m hög vägg (hotellets ingång faktiskt, lyckades bränna mig på repet i ett fall då jag "satsade" mot toppen men tappade greppet och föll ca två meter!), i tre varv på tid göra övningar som 15 burpees, 15 thrusters, 30 hopprepshopp och springa fram och tillbaka 20m med kettelbells. På tur stod sedan att springa upp pch ner för sex våningar i trapphuset samtidigt som man från bottenvåningen skulle minnas 20 siffror på en lapp på väggen. Det var svårare än jag trodde att memorera dem, då siffrorna likt min puls hoppade åt lite olika håll och inte helt ville inta någon speciellt logisk ordning. Jag lyckades fastställa "koden" i mitt andra skrivarförsök på den 6:e våningen och klockades på 5min och 39sek. Var det bra? Jag vet inte. Handlade det om tiden eller antal gånger man besteg trappan? Jag vet inte.

Psykologen Alf fick vi möta i 10minutersomgångar. Han menade att nästan alla på plats hade föreställningen att "de andra var så rutinerade". Ja... "Vad har du som gör att du tror att du fixardet här?". Bra fråga. Men sånt som jag oroar mig för ligger snarare i det tekniska blev nog delvis mitt svar på frågan. På något vis VET jag att kroppen nöter på bara huvudet har bestämt det så... Orosmoment ligger snarare i om "cykeln är för hög" eller liknande. Jag har förtroende för hur min fysik och mentalitet är under pressade situationer helt enkelt. Jag har gjort militärtjänst, jag har slagits mot gladiatorer inför TV-kameror och jag har cyklat 13 timmar i ett sträck men endast korta näringsintagspauser mitt i natten. På något sätt klarar jag mig alltid har jag en röst i mitt huvud som påpekar.

Det kanske inte kommer gå snabbast och det kanske inte kommer vara det mest njutningsfulla jag någonsin gjort... Men på något vis är jag övertygad om att jag kommer klara mig.

Sen ligger beslutet hos någon annan huruvida jag är av rätt virke eller inte. Men det här var bara ett axplock på utmaningar som ska bockas av under kommande två dygn...mer info får vi runt 21 då vi samlas igen.

To be continued....

Publicerat