– Det är inte myntat men vi i kvinnojoursrörelsen vill ha eftervåld som ett begrepp, säger Gillian Johansson på Kvinnojouren i Örnsköldsvik. Vi tar ibland emot kvinnor från andra kommuner där socialtjänsten har uppfattningen att: ”Nu har hon lämnat och barnen har fått följa med – nu har våldet upphört”. Så är det inte i vår kommun, de är pålästa och vet att våldet bara fortsätter i andra former. Särskilt om mannen beviljats umgänge med barnet, om än bara via Skype. Eller det sämsta tänkbara; gemensam vårdnad, för då måste de samarbeta. När barnet skrivs in på skola, om det behövs pass till en utlandsresa. I fallen vi följt märker vi att han egentligen inte är intresserad av barnet, intresset är att fortsätta trakassera mamman.
Med sekretessmarkering är chansen större att slippa eftervåldet. Men för de som flytt, inte minst för de som fortfarande bor i samma stad som förövaren, är rädslan för fortsatt våld alltjämt stor.
– Att de ska hittas – och det händer. Då måste man själv klara av när han ringer på dörren och säga: "Stopp, det här är mitt hem, här bor jag". När ett av barnen vill gå ut för det är ju ändå pappa. När du till slut släpper in honom på grund av grannarna och det blir våld.
– I vissa fall står mannen "bara" utanför huset. Det handlar om makt och kontroll; det vi möter mest är män som är besatta, kränkta för att ha blivit lämnade. Då vill de visa att ”jag ser och hör dig”. Att ”får inte jag dig ska ingen annan ha dig, du är min”. Och då behöver man ett starkt skyddsnät omkring sig som kan våld och inte förringar det. De 35 sms han skickar en kväll kanske inte innehåller hot, men hotet är att få dem. Blockas männen även på sociala medier är det många som till och med swishar för att nå fram.
Att inte våga röra sig utomhus leder till minskat umgänge och därmed svårighet att bygga upp ett nytt nätverk. På så sätt fortsätter isoleringen. I de flesta fall, berättar Gillian, sitter kvinnan också fast ekonomiskt. Oftast står mannen på alla ägodelar och kvinnan på lånen.
– Bilar, båtar, allt möjligt. Vissa kvinnor kan ha tio lån registrerade på fordon han sålt vidare. Juridiskt kan det bli kostsamt och de flesta orkar inte. Så ärenden hamnar hos Kronofogden – då är det svårt att få egen bostad.
Förutom stöd och hjälp med skyddat boende hjälper Kvinnojouren till även i sådana fall.
– Vi är med på processer, gör skrivelser och förklarar hur situationen ser ut. Vi är med när de söker lägenhet och när den ska möbleras. Vissa kvinnor har vi kontakt med flera, flera år.
Hur ser det ut för er i Ö-vik just nu?
– Vi har några som vi hjälper att komma i ordning. Någon har nyss flyttat ut från boendet. Vi fortsätter med våra nätverksgrupper där kvinnor och barn träffar andra som förstår dem. Just nu är det fullt på våra stödsamtal där vi jobbar med våldsbearbetning men vi har våra volontärer på jourtelefon. De finns för den som vill prata med någon som lyssnar.
GALAKVÄLL
Fredag 30 september arrangerar den ideella föreningen Från Hjärta till Hjärta "En kväll för Kvinnojouren". Under galan, där ett flertal kvinnor delar just sina berättelser, samlas pengar in till Örnsköldsviks Kvinnojour. De går oavkortat till deras verksamhet. Om du vill bidra med en summa redan nu är swishnumret 123 125 4416.