Veckans platta
Jazz at Berlin Philharmonic XII "Sketches of Miles"
(ACT)
Miles Davis har en unik plats i musiken, kanske var han största geniet och innovatören inom jazzen. Bland hans totalt 100 studio- och livealbum var ”Miles Ahead”, ”Milestones” och ”Kind of Blue” – som kom i snabb följd i slutet av 50-talet – epokgörande. 1964 uppträdde Miles Davis på den allra första Jazzfest Berlin och han återvände ytterligare åtta gånger som huvudartist. 2021 var det 30 år sedan Miles Davis dog och för att hylla honom, och minnas hans spelningar på Jazzfest Berlin, producerade skivbolagsdirektören Siggi Loch den här livekonserten 27 november 2021.
Första skivan på dubbelalbumet innehåller fyra långa stycken med ett utmärkt band som består av pianisten Danny Grissett, basisten Joshua Ginsburg, trummisen Gregory Hutchinson och trumpetaren Theo Croker – som axlar Miles Davis roll på ett ypperligt sätt. På legendariska ”So What” gästar också Magnus Lindgren på tenorsaxofon, och Magnus har en oerhört viktig roll i sammanhanget. På andra skivan får bandet uppbackning av medlemmar ur Berliner Philharmoniker och här har Magnus skrivit arrangemangen tillsammans med Hans Ek. Vi bjuds på tre sviter från ”Miles Ahed”, ”Sketches of Spain” och ”Porgy and Bess”, i oerhört mäktiga arrangemang. Sedan avslutas denna fantastiska ”one of a kind-concert” med klassikern ”All Blues” från ”Kind of Blue”, med imponerande tvärflöjtsspel av Magnus Lindgren. Jag tror att Miles Davis ler i sin jazzhimmel.
Vinylklassikern
Chick Corea ”Return To Forever”
Return to Forever tillhör kärnan av de band som introducerade jazzfusion under 70-talet, tillsammans med Herbie Hancocks The Headhunters, Joe Zaniwuls Weather Report och Mahavishnu Orchestra, med bl.a. John McLaughlin. I september 1972, för 50 år sedan, släppte Return to Forever sitt första album, även om det lanserades som en platta av Chick Corea. Trots att skivan spelades in i New York gavs den inte ut i USA förrän 1975 och tog sig då upp till åttonde plats på Billboard Jazz Albums.
Pianisten Chick Corea gick med sitt nya band helt in för att spela Fender Rhodes och albumet domineras av hans mjuka sound, och latinamerikanska rytmer. Det brasilianska paret Airto Moreira, trummor, och Flora Purim, sång och percussion, bidrar stort till detta sound, liksom utmärkt flöjt- och sopransaxofonspel av Joe Farrell (1937-1986). Texterna som Flora Purim sjunger skrevs för övrigt av Chick Coreas nära vän Neville Potter. På bas briljerar Stanley Clarke, en av världens främsta på sitt instrument. Plattan innehåller bara fyra låtar, varav ”Sometime Ago – La Fiesta” klockar in på drygt 23 minuter och upptog hela B-sidan på vinylen. Return To Forevers debut räknas självklart som ett av de klassiska albumen inom jazzfusion-genren. Armando Anthony ”Chick” Corea belönades med hela 27 Grammy Awards och var nominerad 71 gånger. Han var aktiv ända fram till sin död 9 februari 2021. Chick blev 79 år gammal.