Under rubriken ”Vi griper tag i bordskanten och reser oss försiktigt vidare” dekonstruerar de verkligheten till nya former och livsformer och undersöker laddade tillstånd, relationer och de kroppsliga avstånd som uppstår mellan både människor och djur.
Vernissage är det nu på lördag 3 september 12.00-15.00. Utställningen på Galleri Lokomotiv visas till och med 24 september, ett arrangemang av Örnsköldsviks Konstnärsverkstad.
Så här skriver Tekla och Rakel Bergman Fröberg själva om utställningen:
Vi vandrade från skogen över till åkrarna, sträckte våra fingrar mot axen, de fastnade i huden.
Flisor i fingrar, päls under naglar, jord över fötter.
Vi fyller våra tröjor med sjögräs. Flätar trådar. Tillsammans.
Vi tar oss vidare ut i vattnet.
Du svävar, jag svävar.
Jag har dragit med mig leran, du bär grenarna och kvistarna, träden och spikarna.
Allt längs vägen absorberas. Tyngderna växer, smälter samman med oss själva och bärs vidare till nästa plats.
Du knyter trådar, jag trasslar upp dem. Vi greppar tag i bordskanten och rör oss försiktigt vidare.
När vi tittar upp mot himlen minns vi allting det som vi glömt.
Cirkel öppnas, cirklar sluts.
Allting öppnar sig och vi faller in i ljuset.
Två och två. En och en. Stjärnor i handen. En spricka i universum.
Tvillingskap, systerskap.
Händer omringar, omfamnar, omger.
Korsar och lyfter upp.
Skuggor, strålkastare, plåster.
Vi spikar i väggarna och håller andan tills tiden är inne.
Vi bär varandras minnen.
Vi blir varandras ansikten.
Öppnar portaler. Tar oss vidare.
Varje ting har sin egen inneboende kraft.
Att ställa sig på klippan och sträcka ut händerna. Att öppna dörren och kliva in i det okända.
Fågelskrämmorna är en spegling av oss själva, i relation till den pågående världen.
Även när vi inte är i rummet är vi ändå där.
Modern voodoo.