Du är här

2022-05-20 - Musik

Veckans plattor

Wolfgang Haffner Dream Band & Iris Bergcrantz

Veckans platta 1
Wolfgang Haffner Dream Band ”Live in Concert”

(ACT Music)

Tyske trummisen Wolfgang Haffner har gjort massor av underbar musik genom åren och jag hade turen att se honom live på Pori Jazz Festival i Finland 2013 tillsammans med pianisten Iiro Rantala och basisten Lars Danielsson. En galet bra konsert med sin ”Super Trio”, som Haffner kallade den. Under en lucka i pandemirestriktionerna i november 2021 lyckades han sätta samman sitt ”Dream Band” och genomföra 13 konserter. De 20 låtarna på det här dubbel-albumet är hämtade från tre olika konserter i Tyskland – och det är 100 minuter makalöst bra livemusik vi får ta del av, med en rad individuella prestationer som tar andan ur lyssnaren.
Lyssna exempelvis på basisten Thomas Stieger och vibrafonisten Christopher Dell på ”Tres Hermanos”, saxofonisten Bill Evans på ”Keep Going”, Simon Oslenders varma keyboardsound på ”Leo” och trombonisten Nisse Landgrens och trumpetaren Randy Breckers duell på ”Simple Life”. 76-årige Brecker briljerar fortfarande med sin trumpet. Bill Evans bidrar med sin ”Soulbop” och vi får även höra honom sjunga riktigt bra, och spela piano, på Brook Ritters ”Bones from the ground”. Nisse Landgren sjunger också känslofyllt på Brenda Russels ”Get Here”. Och så har vi förstås Wolfgang Haffners briljanta trumspel, han har ett otroligt flyt i sitt sätt att spela. Det enda jag önskar när jag avnjuter detta mästerverk är att jag hade fått vara på plats under någon av konserterna.

Veckans platta 2
Iris Bergcrantz ”Trasighet och Fransar”

(Ladybird)

Iris Bergcrantz nominerades till en Grammis 2019 för bästa folkmusik med kvartetten Åkervinda och året därpå nominerades hon till Danish Music Awards för albumet ”Young Dreams”. Nu har Iris, som bor i Köpenhamn, valt ut sina favoritlåtar av Olle Adolphson och hon turnerar med albumet i såväl Danmark och Sverige som Tyskland. Hon berättar att när hon hörde ”Nu har jag fått den jag vill ha”, som hon lagt sist på plattan, insåg hon att den var helt genial. Hon hörde en blandning av Debussy, jazz, folkmusik och vistradition i samma låt, samtidigt som texten gjorde henne gråtfärdig.
Iris har dykt ned i Olle Adolphsons musikvärld och försökt vara försiktig med att inte ändra för mycket. Men hon har ändå gjort låtarna till sina egna, framförallt tack vare hennes fina känsla i sången. Flera av arrangemangen har hon skrivit själv, några har Anders Fjeldsted – som spelar kontrabas – gjort och ett par av dem har de åstadkommit tillsammans. Pianisten Calle Brickman låter stundtals skrämmande lik Jan Johansson och på trummor hör vi Andreas Fryland. Iris har också med sin pappa, stjärntrumpetaren Anders Bergcrantz och en stråkkvartett. Hennes mamma, pianisten Anna-Lena Laurin, har dessutom skrivit arrangemanget till välkända ”Det gåtfulla folket”. Titeln ”Trasighet och Fransar” är förstås hämtad från Olle Adolphsons fantastiska ”Trubbel”, som Iris gör i den bästa versionen jag hört sedan Freddie Wadlings från 2005.

Dela med dig av denna artikel på: