Du är här

2022-05-14 - Hus & Trädgård
  • Här i vardagsrummet, integrerat med köksdelen, spenderar Staffan Lindahl gärna sin tid. Foto: Håkan Nordström
  • "Det finns inget rätt eller fel, däremot är det lätt hänt att stirra sig blind på sitt eget projekt i stället för det som finns runtomkring", säger Staffan. Foto: Håkan Nordström
  • Även baksidan påminner om ett skepp. På ena hus- sidan leder en tunnel av bollpilar ned mot bakgården och vattnet. "När alla växter blommar blir de till en vägg av grönska, jag har medvetet planterat så att allt blommar från vänster till höger". Foto: Håkan Nordström
  • Entréhallen. "Det tråkigaste som finns är att stirra rakt på en toalettdörr", kommenterar Staffan den rymd som möter besökaren. Till höger återfinns sovrummet som skickats i väg mot altanen för att få utsikt från sängen. Därmed skapades även ett gångstråk. "När kök och vardagsrum är integrerat behövs vrår att dra sig undan till". Foto: Håkan Nordström
  • "Från soffan är utsikten det primära, här är själva essensen av huset", säger Staffan efter att ha satt sig ned. I stället för att möblera längs väggarna – "det är alltför vanligt" – har han skapat gångstråk med trivsamma rörelsemönster utan återvändsgränder. Foto: Håkan Nordström
  • Staffan gillar att umgås kring matlagning och vid den rejält tilltagna köksön behöver han sällan stå med ryggen mot sina gäster. Köksattiraljerna har noga gömts undan. "Jag gillar inte att ha saker framme, det är något sorts ordningssinne". Foto: Håkan Nordström
  • En nedfällbar stege leder upp till "biblofteket" som först inte fanns med i husritningen. Trappan till nedervåningen, försedd med specialgjort smidesräcke. En knapptryckning får 20 lampor till punktbelysning att lysa upp samtidigt. "Belysning är jätteviktigt för att skapa stämning. Jag är kanske norra Europas största konsument av stearinljus", säger Staffan Lindahl. Foto: Håkan Nordström

Hemma hos arkitekten

Staffan Lindahl, aktuell som arkitekt för Framnäsudden, hade redan som liten en förkärlek för färg och form. Ett besök i hans egetritade hus är i dag en trestegsraket till upplevelse.

Om än först något oansenlig storleksmässigt vittnar exteriören till arkitekten Staffan Lindahls hus i Nyänget om att någon tänkt till lite extra. Två sluttande takplan, så kallade pulpettak, pekar ut riktningen mot havet och från tamburen går en landgång till vedboden. Den röda tråden är fartyg och vatten, vilket senare även visar sig inomhus.
– Det ser inte så skrytsamt ut från utsidan, jag strävade efter att skapa en wow-känsla, säger Staffan och öppnar entrén till det hus han själv designat och bott i sedan det färdigställdes 2006. 
Innanför väntar en rektangulär hall med ett par trappsteg till vänster, upp till vad som skymtas vara en överraskande stor etagevåning. Redan här, berättar Staffan, blir gäster nästan alltid förvånade av den rymd som möter dem. En halv vägg i ögonhöjd rakt framför källartrappan begränsar dock siktlinjen för de som just klivit in. Ett medvetet val av den sedan år 2015 i Umeå utbildade arkitekten; det är inte förrän besökarna tagit sig uppför trappstegen, där det höga taket och de stora fönstren mot vattnet visar husets hela prakt, som trestegsraketen avslutas. 

I dag jobbar Staffan på TM Konsult som är en del av Afry. Bland mycket annat står han som arkitekt för Komatsus fabrik- och kontorsbyggnad och multisporthallen Thorén Arena i Umeå. I Örnsköldsvik Strandkajen och den nu framväxande Framnäsudden. 
 – Jag försöker alltid hålla en röd tråd i mina projekt, vad jag inspireras av varierar mycket. Först måste jag alltid se platsen och prioritera förutsättningarna, som utsikten, naturen och förhållandet till grannar och insyn. Utmaningarna är att ekonomin alltid spelar in och då blir det en fråga om prioriteringar och värderingar. Där måste man vara både lyhörd och förstående för olika infallsvinklar. 
Vad är ett vanligt fel folk i allmänhet gör när de bygger nytt?
– Det finns inget rätt eller fel, däremot är det lätt hänt att stirra sig blind på sitt eget projekt i stället för det som finns runtomkring. Då kan det bli lite hipp som happ i både färg och form. Ö-vik har lite av den stilen. 
Sitt eget hus beskriver han tar avstamp i funkisstilen från början av 1900-talet.
– Det handlade om att plocka bort allt onödigt och prioritera funktioner i stället för till exempel symmetri, det begränsas du bara av. Jag gillar att tänka mer fritt och här ville jag verkligen prioritera utsikten. Färgerna är ganska jordnära, inget som skriker och pockar på uppmärksamhet. Utsidan är målad med järnvitriol som förändras med tiden, det gör att huset åldras med värdighet i samklang med omgivningen och de olika väderstrecken.
Du byggde huset innan arkitektutbildningen, vad skulle du gjort annorlunda i dag?
– Jag skulle ha tänkt på hur ljuset vandrar under dagen, efter klockan 12 händer inte så mycket. Något spännande ljusinsläpp hade gjort skillnad. Jag hade släppt in grönskan på annat sätt, kanske skapat en utblick eller ett glasschakt mitt i huset. Och så hade jag byggt en takterrass på garagetaket för kvällssolen och utsiktens skull.

Dela med dig av denna artikel på: