– Äntligen har min dröm gått i uppfyllelse!
Anki Berg strålar av lycka när hon tar emot oss i sin alldeles nybyggda bagarstuga i Öden, strax norr om Husum.
– Redan när jag var i 20-årsåldern sa jag att när jag blev 30 skulle jag ha en egen bagarstuga. Det gick ett halvt liv till innan det blev verklighet, berättar hon och skrattar.
– Jag vill att det här ska vara en mötesplats för dem som vill ha upplevelser kring tunnbröd och annan matkultur. Jag ser den här satsningen mer som ett besöksnäringsföretag än som livsmedelsproducent.
Anki bor själv i Umeå och har en bakgrund som kulturutvecklare i Örnsköldsviks kommun, projektledare, turismsamordnare, informatör och egenföretagare på Olofsfors bruk i Nordmaling samt som strateg och informatör på Västerbottens museum. Hon är också utbildad museolog med inriktning etnologi och har läst kurser i såväl organisationspsykologi och lokalhistorisk metodik som matkultur.
– Jag brinner för kulturhistoria och matkultur. Tunnbröd är lite som mjölk, det har bara funnits där i alla år men det är något som det inte talas om så mycket, förklarar Anki som skrivit två böcker i ämnet: ”Brödkult” om tunnbrödskulturen i Västerbotten tillsammans med Sirpa Kärki, och ”Tunnbrödet – en läcker historia” på uppdrag av Tunnbrödsakademin där hon nu sitter i styrelsen som sekreterare.
Hon driver också EU-projektet ”Nätverk för tunnbrödsbagare” som ger landets småskaliga tunnbrödsbagare möjlighet att träffas och lära av varandra och sakkunniga inom olika områden som är relaterade till tunnbrödsbakning. Projektet har beviljats ekonomiskt stöd från jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och pågår fram till mars 2022.
– Jag har hållit på med tunnbröd sedan 2013, och inte bara på hobbynivå för hus- behov. Det har varit mer som ett kall. Och jag har lärt mig otroligt mycket under de här åren. Tunnbröd är ett praktiskt bröd och en tradition värd att bevara. Det är också en dörröppnare, jag har lärt mig om teknikhistoria, om bondesamhället, kvinnohistoria och ekonomisk historia. Det är otroligt intressant hur kvinnor var med och påverkade familjernas ekonomi med tunnbrödsbakningen.
– Nu går det inte att baka av ekonomisk anledning. Skulle jag räkna hur mycket tid det går åt med allt, från att hugga ved till ugnen, fram till att brödet är färdigt så kunde ingen ha råd att betala för det. Företagsidén är i stället att ta emot grupper och skapa event och upplevelser.
I Höga Kusten Nord, som drivs av Grundsunda Framtidsgrupp och Bygdsam, vill hon arrangera vandringsturer, skogsbad och liknande upplevelser.
– Kultur, besöksnäring och mat hänger tätt samman. Vi har bara fem kilometer till Salusand och det finns många andra fantastiska utflyktsmål häromkring. Idén är att starta sin utflykt här, kanske baka sitt eget bröd först och sedan packa sin matsäck och ge sig ut. Jag har redan fått förfrågningar om jag har möjlighet för övernattningar.
Att bagarstugan hamnat i Öden hänger ihop med att fastigheten gått i arv i generationer. Ankis egen son är sjätte generation på platsen. Och namnet Öden har hon fått in i företaget, som alltså heter Ankis Öden och Äventyr.
– Jag har en wild and crazy idé om att utnyttja E4an. Där finns ju skyltar som talar om hur många minuter det är till närmaste McDonalds, jag skulle kunna ha en skylt med att det är väldigt nära till Ankis tunnbröds- mackor. Att stå och langa tunnbrödsmackor hela sommaren skulle jag gärna göra.