"I dag behöver 8 000 barn ta insulin till kanelbullen”.
Bilden på bakverket med sin alldeles egna dag är postad på Marielle Hagströms facebooksida 4 oktober, bara några veckor efter att hennes son Elis fått diagnosen diabetes typ 1. Ett besked som sedan dess inneburit en stor omställning för tvåbarnsfamiljen i Svedjeholmen.
– I mitten av augusti började han behöva kissa på nätterna, vi trodde det hade att göra med en nervositet inför skolstarten. Men efter några veckor började han också dricka mycket vatten nattetid och då kände jag att något inte var normalt, säger Marielle som en fredag tog kontakt med hälsocentralen där Elis blodsockervärde konstaterades ligga på 19.
Normalvärdet är mellan fyra och sex.
– Vi fick åka direkt till sjukhusets barnmottagning för fler prover. Ganska på en gång kunde de säga att det var diabetes, annars har man inte så högt.
Trots att Marielle läst på om vad Elis nattliga besvär skulle kunna bero på, kom diagnosen som en smärre chock. Läkarteamet informerade grundligt om den livslånga sjukdomen.
– Det var mycket att ta in. Även om hela personalen var superduktig och bemötte oss bra blev det rörigt att sätta sig in i allt man inte haft koll på.
Diabetes typ 1 går inte att bota och leder efter högst några månader till en total brist på insulin; hormonet som hjälper cellerna att ta in och tillgodogöra sig energi från matens kolhydrater. Utan insulin stannar blodsockret kvar i blodet. Obehandlad kan sjukdomen – som forskarna än i dag inte har något svar på varför den uppstår – orsaka akut syraförgiftning vid för högt blodsockervärde. Vid för lågt finns risk att hamna i koma, varpå hjärnan kan ta skada.
– Min farfar har diabetes typ 2 och jag har sett honom ta sprutor hela mitt liv, men den typen är något helt annat. Då producerar kroppen fortfarande en del av sitt eget insulin. Med Elis behöver vi räkna på vad och hur mycket han äter och ge insulin utifrån det.
I dag tar Elis en insulinspruta vid varje måltid och har en sensor på armen som larmar om blocksockret blir för högt eller lågt. Om det senare kan en frukt eller en Festis hjälpa värdet att stiga till en bra nivå igen.
Det luriga, menar Marielle, är att sjukdomen ter sig olika för alla. I detta tidiga skede försöker familjen förstå vad som fungerar för just Elis.
– Vad det är som gör att sockernivån höjs eller sänks för just honom. Samtidigt lär det förändras i takt med att han växer, vi kommer aldrig få ett schema som ser ut på ett visst sätt. Redan nu kan en natt gå jättebra för att nästa natt larma hela tiden, trots att han äter likadant.
Att skolan valt att anställa en resurs för Elis och att personalen planerar utbilda sig om diabetes känns därför tryggt. Själv har han hunnit anpassa sig till sin nya vardag.
– Det tog några dagar, sedan accepterade han att nu är det så här, att det finns inga andra alternativ; han måste ta sprutan för att må bra. Rutinerna blir många, vilket han mår bra av – han har koll på sin knapp om han skulle börja känna sig trött och låg. Och på skolan kommer klasskamraterna och tittar och är intresserade av vad han har för värden under dagen.
Ett intresse Marielle efterlyser hos fler. Medvetenheten kring sjukdomen säger hon behöver öka.
– Exempelvis är Elis ett levande bevis på att man inte får diabetes typ 1 på grund av sin livsstil, han äter i princip inga sötsaker alls och rör sig hela tiden. Folk blir förvånade att vi måste räkna mängden kolhydrater han får i sig och inte kan ge samma mängd insulin hela tiden, de blandar ihop det med typ 2. Nyss läste jag om hur ett barn kollapsat på en skola på grund av lågt sockervärde och pedagogen ville ge en insulinspruta. Det är en livshotande kombination.
Likt kanelbullen har även diabetes sin egen dag. Världsdiabetesdagen infaller årligen lördag 14 november för att uppmärksamma sjukdomen som miljontals människor världen över lever med. Datumet är detsamma som Frederick Bantings födelsedag, den kanadensiska fysiologen som 1921 upptäckte insulinet. I år fyller alltså medicinen, som innebar att den tidigare alltjämt dödliga sjukdomen plötsligt gick att behandla, 100 år.
– Vi har börjat landa i det här nu och hur vi ska tänka kring Elis insulin. Innan sprutan vill han exempelvis ha en värmekudde mot kroppen. Lillasyster hämtar den alltid, ser till att kudden blir värmd och springer tillbaka med den. Vi har fått in rutinerna, med fasta tider och har försökt ordna med en normal vardag på en gång. Vi säger att diabetesen inte ska ta över Elis liv – i stället är det han som ska styra den.
Diabetes
Diabetes är en sjukdom som ger för mycket socker i blodet hos den som fått sjukdomen. Tidigare kallades diabetes för sockersjuka eftersom blodsockernivån är förhöjd. Orsaken till att blodsockernivån är för hög skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna:
Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat bilda insulin. Immunförsvaret angriper cellerna som bildar insulin – varför är oklart.
Diabetes typ 2 beror på att cellernas känslighet för insulin har minskat och att kroppens insulinproduktion därefter har gått ner.
Obs! Om du träffar en omtöcknad eller avsvimmad person, fråga om hen har diabetes – orsaken kan vara för lågt blodsocker. Kan hen svälja, ge i så fall socker i form av söt dryck, saft eller läsk (inte lightdryck, vilket inte innehåller socker), godis, druvsocker, honung, frukt. Ring efter ambulans på 112. Ge inte insulin!