Veckans platta
Ostrobothnia Jazz Sextet ”De Bergtagna”
(Svenska Litteratursällskapet i Finland)
Ostrobothnia Jazz Sextet har nu åtta år bakom sig, en grupp där alla musiker hör hemma i det svensktalande Österbottens kusttrakter i Finland. På saxofoner, klarinetter och flöjter hör vi Peter Nordwall som ursprungligen kommer från Örnsköldsvik. Efter studier vid Musikhögskolan i Piteå flyttade han till Vasa för drygt 20 år sedan och det är i Österbotten han har sitt arbetsfält, bland annat i olika professionella teatrar men även i egna projekt där han täcker in allt från duos till storband.
”De Bergtagna” består av elva gamla folksånger och spelmanslåtar som gjorts om i jazziga arrangemang. Bandet har också lagt ett särskilt fokus på musik som anknyter till skärgården och havet. Låtarna som ligger till grund för de nyskrivna arrangemangen kommer till största delen från SLS, Svenska Litteratur- sällskapets samlingar. Intressant är att man lyckats väva in gamla sånginspelningar som gjorts av SLS, dels tre från 1968 med Agda ”Gropmor” Nyberg (1885-1983) från Tenala samt en från 1972 med Lennart Wik (1913-1992) från Korsholm.
Ralf Nyqvist, flygel & elpiano, Mikael Långbacka, trombon, Rickard Slotte, trumpet & flygelhorn, Marcus Söderström, bas, Stefan Brokvist, trummor, samt Peter Nordwall har skapat ett album fyllt av musikhistoria samtidigt som det känns fräscht och nyskapande. Sextetten har tidigare gett ut albumet ”Hotel Astor” där de i huvudsak tolkar argentinaren Astor Piazzolla.
Vinylklassikern
Led Zeppelin "IV"
Hey hey mama said the way you move, gonna make you sweat, gonna make you groove. Robert Plant inleder öppningsspåret ”Black Dog” med dessa rader och därefter kommer Jimmy Page in med ett av rockvärldens mest kända gitarriff. Det är i dagarna 50 år sedan Led Zeppelin släppte sitt fjärde album, 8 november 1971, en platta som skapade mystik bara genom omslaget – utan vare sig titel eller bandnamn – men med en oljemålning från 1800-talet som Robert Plant köpt i en antik- affär. ”Black Dog” följs upp av ”Rock and Roll”, i grunden en enkel riffbaserad rocklåt som med sin energi blivit en av Zeppelins många klassiker. Noterbart är att Ian Stewart, som var med och bildade Rolling Stones, spelar piano.
På ”The Battle of Evermore” sjunger Plant duett med Sandy Denny, en folkmusikinspirerad låt där texten har kopplingar till Tolkiens ”The Lords of the Rings”. Mandolinen hanteras av multimusikern John Paul Jones. Därefter kommer den låt som många gånger röstats fram till rockhistoriens bästa – ”Stairway to Heaven” – med en akustisk inledning som nog alla hobbygitarrister någon gång gett sig på. Jimmy Pages gitarrsolo, knappt sex minuter in i den tredelade kompositionen, brukar också omnämnas som ett av världens bästa rocksolon. Här spelar John Paul Jones för övrigt tre olika blockflöjter, och självfallet keyboards och bas. LP:ns B-sida glöms ofta bort, men här bjuder Led Zeppelin på ytterligare fyra pärlor. Väl värda att återupptäckas.