Musik

Veckans platta & Vinylklassiker

Snorre Kirk Quartet & John Lennon.

Veckans platta

Snorre Kirk Quartet ”Going Up”
(Stunt Records)

Danske trummisen och kompositören Snorre Kirk med sitt sjätte album i eget namn. Här omger han sig med sina landsmän Jan Harbeck, tenorsaxofon, Anders Fjeldsted, bas, samt svenske pianisten Magnus Hjorth – och dessutom gästar amerikanske tenorsaxofonisten Stephen Riley.
Snorre Kirk har skrivit alla de nio låtarna men även om det är nytt material så känns allt väldigt välbekant och igenkännande. Snorre Kirks låtskrivande har rötterna långt bak i jazzhistorien med kopplingar till legender som Duke Ellington, Charles Mingus och liknande. Det är lättlyssnad swing av bästa märke redan på inledande ”Right on time” där Magnus Hjorths fina pianospel kompas upp av Anders Fjeldsteds ständiga vandrande upp och ned för kontrabasens hals, och Snorres eleganta trumspel. ”Streamline” följer i samma spår och sedan blir det bluesigare i titelspåret där Stephen Rileys luftiga spel ligger i fokus. En stillsam rumba tar vid innan det återigen blir tempofylld swing i ”Bright and Early”. När sedan ”Blues Arabesque” gungar igång kan man först tro att det är en version av Duke Ellingtons välkända ”Caravan” – man kan lugnt påstå att Snorre Kirk haft den klassikern i sinnet när han skrev det här.
Vill man höra hur det här låter live kan man boka in fredag 1 oktober då Perdido Jazz & Blues har bjudit in Snorre Kirk Quartet till Bruksgården, då med pianisten Calle Brickman, som redan vid 16 års ålder ingick i Sven Zetterbergs bluesband.

Vinylklassikern

John Lennon "Imagine"

Det är i dag, 9 september, på dagen 50 år sedan John Lennon släppte sitt andra soloalbum efter att Beatles-medlemmarna gått skilda vägar. Ett album som snabbt blev listetta hemma i Storbritannien, likväl i USA dit John Lennon och Yoko Ono just flyttat. Phil Spector producerade och Lennon använde sig av inte mindre än 16 musiker, plus en hel stråksektion från The New York Philharmonic. Bland andra medverkar George Harrison på gitarr, Nicky Hopkins, piano, Klas Voormann, bas, Alan White, trummor samt Joey Molland och Tom Evans från Badfinger.
Lennon är såväl politisk i ”Gimme some truth”, som osäker för framtiden i ”How?” och inte minst kärleksfull i ”Jealous guy”, ”Oh my love” och ”Oh Yoko!”. Han ger också sin forne låtskrivarkompis Paul McCartney en rejäl känga i ”How do you sleep?” med textrader som ”The only thing you done was yesterday, and since you’re gone you’re just another day.” och ”A pretty face may last a year or two, but pretty soon they’ll see what you can do. The sound you make is muzak to my ears, you must have learned something in all those years.”
Men framförallt är det förstås det inledande titelspåret som fortfarande lever vidare – en utopisk önskedröm om en värld utan krig och konflikter, utan gränser och utan religion. En lycklig värld där alla delar på jordens resurser. ”Imagine” är för övrigt den tredje bästa låten genom tiderna enligt musikmagasinet Rolling Stone.

Publicerat