Utställning

Tvätt & Tvagning

Barnen i skolan badade var tredje vecka på förmiddagar. Skolbad var ett påbud i läroplanen både på gott och ont. För några barn var det härligt, för andra besvärligt. I Köpmanholmen kan man nu se en utställning om tvätt och tvagning – lämpligt nog i den gamla tvättstugan.

Tvätt & Tvagning, som öppnade i söndags, består av två delar. Dels en dokumentationsavdelning och därefter en konstavdelning. Det som först fångar besökarens ögon i konstavdelningen är ett stort bildmontage i plexiglas där Eva Skåreus bland annat använt sig av en gammal bild från Nicolai folkskola i Stockholm 1907, där pojkar på rad i små baljor skrubbar varandra på ryggen.

En annan del av montaget visar en liten flicka i badet från Storkyrkoskolan i Stockholm 1970. Dessa två skilda tidsperioder i skolbadets historia har Eva sedan sammanfogat med ett eget foto av havet – mycket effektfullt.
På golvet i utställningslokalen står två fantasiväckande skulpturer av Mats de Vahl från Nyhamn i Kramfors, som också ställer ut grafik. Tredje konstnären i sällskapet är Kirstie Ekelund från Sundsvall som visar upp stora blyertsteckningar.
– Tanken har varit att hitta ett modernt sätt att se på den här tiden med tvättstugan, och att konstnärerna fått tolka det fritt. Med de två olika rummen, med dokumentationen och konstuttrycken, så har det blivit en intressant och dynamisk utställning, säger Bill Olson som själv inte ställer ut i år, i stället har han fungerat som curator för utställningen.

Den intressanta dokumentationen om tvätt och tvagning, brukstvättstugan i Köpmanholmen och den kommunala tvättstugan i Härnösand ansvarar Eva Skåreus för – och hon har gjort ett gediget arbete.
– Jag har rotat i arkiv och bland annat varit på Kungliga biblioteket i Stockholm för att hitta information, berättar Eva, som också satt samman en folder om tvätt och tvagning med fokus på tvättstugor i Västernorrland. 44 sidor med mycket intressant historia om tvätt och hygien, även innan tvättmaskinerna gjorde sitt intåg.

Brukstvättstugan i Köpmanholmen hade självtvätt för hushållen på nedervåningen samt bad, dusch och bastu på övervåningen. Varmvattnet fick man genom ånga från fabriken. På förmiddagarna var det skolbad, på torsdag eftermiddag dambad och på fredag eftermiddag herrbad – för 25 öre per tvagning.
– Jag har själv starka minnen från när jag var 6-7 år och kom hit för att bada bastu med min pappa, berättar Bill.

Eva förklarar hur det skedde en diskursförändring kring tvätt och tvagning kring 20-talet. Innan dess var det ett tecken på fattigdom om man var smutsig, men det förändrades till att det blev ett tecken på omoral. Vilket bland annat historien om Pelle Snusk visar, en pedagogisk skräckberättelse om en pojke som varken ville klippa naglarna, håret eller tvätta sig.
– Man kan tänka på det helt naturliga hur vi byter underkläder dagligen och jämför 70-100 år tillbaka i tiden, då man hade möjlighet att tvätta var tredje månad. Det innebär att man hade behövt ett hundratal plagg om man skulle byta varje dag, vilket man förstås inte hade, säger Eva.

Idag tar vi det fullständigt för givet att kunna tvätta när vi vill, men när bruks-tvättstugan i Köpmanholmen öppnade 30 maj 1928 var det revolutionerande. Tvättstugan var sedan i drift fram till 1963. Utställningen Tvätt & Tvagning pågår fram till och med 31 juli.

Publicerat