Musik

Vinylklassikern

Jethro Tull ”Aqualung”

Aqualung, Jethro Tulls fjärde studioalbum, firar i mars 50 år och är ett av deras allra starkaste. Det tunga gitarriffet i inledningen på titelspåret sitter som en smäck och den tragiska historien om en lungsjuk hemlös man startar med text-raderna ”Sitting on a park bench. Eyeing little girls with bad intent” och avslutas med ”Feeling like a dead duck. Spitting out pieces of his broken luck.” Minst lika stark, och en lika dyster historia, är andra spåret om ”Cross-Eyed Mary” där sångaren och frontmannen Ian Anderson visar prov på sitt karaktäristiska tvärflöjtsspel.

Hela A-sidan är uppbyggd kring olika karaktärer och på B-sidan går texterna över till att handla om religiösa tolkningar och människans syn på Gud. Drygt 7 minuter långa ”My God” är en höjdpunkt med sina många stilar och innehåller bland annat ett fantastiskt flöjtsolo. Näst sist kommer ”Locomotive Breath”, en av Jethro Tulls allra främsta låtar, och sedan knyts alla funderingar kring Gud ihop i ”Wind Up” med textraden ”I don’t believe you. You had the whole damn thing all wrong. He’s not the kind you have to wind up on Sundays.”

Med Martin Barre på gitarr, Jeffrey Hammond-Hammond, bas, John Evan, keyboard, och Clive Bunker, trummor, byggde Ian Anderson sitt allra bästa band. Och han skapade en fascinerande mix av folkrock, progressiv rock och hårdrock. 12 maj är Jethro Tull med 73-årige Ian Anderson inbokade i Idun i Umeå, om det nu kan genomföras. 

 

Publicerat