Du är här

2021-02-13 - Nyheter/Reportage
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström

Älskar jobbet på travskolan

Hennes stora kärlek till hästarna och barnen har nog inte undgått någon som träffat Erika Lundquist, ansvarig för Solängets travskola. Om hon fick bestämma skulle alla hålla på med hästar och själv skulle hon gärna ha tio egna barn.

– Jag kan inte tänka mig ett liv utan hästar och just nu inte utan travskolan heller, säger Erika. Det här är som en familj och alla får vara med. Jag skulle kunna bo här tillsammans med barnen och hästarna.
Solängets travskola hör till de äldsta i Sverige och har vuxit rejält de senaste åren. När Erika Lundquist började som ansvarig 2017 hade travskolan 34 elever, i dag är antalet uppe i 150.
– Knattarna som är våra yngsta börjar när de är fyra år och vi har alla åldrar här, även några vuxna. För de minsta är lektionerna en timme men för de andra är det två timmar som gäller och de får verkligen göra allt själva. De tar in hästen från hagen, gör i ordning den inför lektionen och även efteråt.
Erika började själv på ridskola när hon var sju år och sedan dess har intresset för hästar funnits kvar.
– Jag är en ridtjej i grunden, tävlade i fälttävlan och hade min häst inhyrd här på Solänget. Jag jobbade hos Susanne och Staffan Osterling i tre år och jag gillar travfolket, de är glada, snälla och hjälpsamma. Hit kan man komma som man är, med mjukisbyxor likväl som ridbyxor.

När 7an hälsar på i stallet är det fredag. Längs hela stallgången står hästar som pysslas om av tjejer i blandade åldrar. De hjälper varandra, ställer en fråga till Erika ibland. Hon finns där men låter dem sköta förberedelserna själva.
– Det här är en ridgrupp men nästan alla här är med i en körgrupp varje vecka också. De är duktiga och hjälper varandra så jag behöver mest bara stå vid sidan om.
Ella Nilsson förbereder lille Tiger medan Emmy Gustavsson sadlar stallets stora häst, Bright.
– Travskolan är jättekul och det bästa är att få vara med hästarna, säger Ella medan hon rättar till Tigers öronskydd.
– Erika är alltid glad och hon tar hand om oss och ser alla hela tiden, säger Emmy innan hon påminner alla om att sätta benreflexer på hästarna.
Hästarna i travskolans stall är enormt snälla. Nästan för snälla enligt Erika eftersom det är viktigt att barnen lär sig att ha respekt för de stora djuren.
– Det är fascinerande att de flesta är lite försiktiga och rädda när de börjar med hästar men det är som att kärleken till hästen gör att man inte kan sluta. Det blir en del i utvecklingen, precis som i livet. Man känner lite rädsla för något och så provar man och klarar det och då kommer en ny grej som man känner sig osäker inför. Varje erfarenhet gör att man blir stark inför nästa utmaning.
Från föräldrarna får Erika ofta höra att travskolan gör att barnen vågar ta för sig mer och hon kan själv se hur samvaron med hästarna får dem att växa. De kan känna sig lite osäkra och rädda när de kommer men är alltid glada när de går hem.
– Jag vet att det finns barn här som har det jobbigt och kämpar med ångest, några som berättar för oss och några som inte gör det. Att få höra att de mår som bäst när de är här känns så fint. Här finns det alltid en kompis, känner man sig ensam finns hästarna alltid där. Det finns ingen stress och vi är bra på att se barnen. Jag tror att det är viktigt för dem att få komma hemifrån och bli sedda av någon annan.

För den som vill finns ett tävlingsmoment att sikta mot och körkurserna är indelade i olika märken längs vägen mot licens.
– Vi är tydliga med att man inte behöver tävla men att man alltid kan prova. För att det inte ska kännas så stort gör vi egna småtävlingar där man kan prova. Det är en härlig känsla att få ge någon en klapp på axeln och önska lycka till inför det första loppet och se att de har gått hela vägen.
Kurserna är en blandning av körning och ridning. Allt sker utomhus på en ridplan, i skogen och på tävlingsbanan.
– Hästarna får varierad motion och om barnen är rädda för att rida kan de köra och tvärtom, eller bara pyssla med hästarna. Många barn har nog en dröm om att få galoppera fram på en häst så vi rider mycket men när de blir äldre och testar ponnytrav fastnar de ofta för det.
Den omtyckta travskolan växer och Erika har visioner för framtiden.
– Jag vill att vi ska vara världens bästa travskola och att vi blir dubbelt så många, med fler vuxna deltagare också. Vi gjorde ett studiebesök till Axevalla där de har en ny anläggning och det vore så klart fantastiskt men jag älskar verkligen vårt mysiga lilla stall och det finns möjligheter att växa även här.

Som ansvarig håller Erika just nu i fler kurser än vanligt eftersom det är ett glapp i åldrarna bland övriga ledare där två till snart fyller 18, som är åldersgränsen för att vara ansvarig ledare. Alla ledare utbildas av Svensk Travsport.
– Jag har så fina ledare och de flesta har själva gått travskolan så de vet hur allt fungerar. De lär även mig mycket och får mig att bli bättre.
När fredagens grupp sitter upp för att rida i väg står Erika på marken utan häst.
– Det här blir min motionstimme, skrattar hon. Jag har verkligen världens roligaste jobb och älskar travskolan, det finns inget annat jag hellre skulle göra.

 

Dela med dig av denna artikel på: