Han öppnade luckan på bastukaminen för att få i gång en brasa av mindre björkveds- pinnar och den typiska doften av näver och björk spred sig i bastun.
Man måste lyfta luckan lite, innan den gick att öppna, då den kärvade. Därefter var det dags att stoppa in vedträn i elden. Det var prima vältorkad björk. Lite lyxigt kanske, men han hade många kubikmeter i vedboden, så den skulle räcka gott och väl över vintern till både braskaminen i huset och alla bastubad.
Doften av brasan som spreds i bastun gick inte att ta miste på. Doften bar björkvedens signum.
Det var redan ganska varmt i bastun efter den första brasan som nu höll på att brinna ut och det var dags att stoppa in ny björkved.
Bastukaminens lucka var av glas och man kunde se hur de rödgula lågorna hungrigt omslöt veden i en ständigt föränderlig eldsdans.
Temperaturen i bastun steg. Termometern på väggen visade drygt sextio grader vilket han tyckte var den perfekta temperaturen i kombination med den fukt som fyllde luften när han hade hällt vatten på bastustenarna.
Han bredde ut en handduk på översta laven och knölade ihop en likadan handduk till kudde. Han låg på mage, sträckte ut sig i hela sin längd och kände hur han omfamnades av den fuktiga värmen som tycktes uppsöka varje por på kroppen.
– Åh, fy fan va skönt, mumlade han.
Han hade vid flera tidigare bastubad somnat för en kort stund utsträckt på översta laven och upplevt den behagfulla känslan, när kroppens muskler slappnat av och mjuknat av värmen.
Han lyfte på huvudet och tittade på termometern som satt på väggen en halvmeter från taket. Den visade sextiofem grader. Temperaturen och luftfuktigheten var alltså i det närmaste perfekt.
Han reste sig upp så att han kunde nå skopan och vattenstävan av trä. Han fyllde skopan och slängde vattnet på stenarna.
Det fräste till och vattenångan spred sig som en tjock dimma. Dimmans små vattendroppar transporterade snabbt värmen över hela bastun.
Det hettade till när den snabbt övergående värmevågen nådde ansiktet. Han gömde ansiktet i handduken för en kort stund. Han visste att den värsta hettan, som dimman bar på, fort gick över.
Omedelbart därefter kom belöningen i form av de små förångade vattendropparna som nyss invaderat kroppen och lämnat en behaglig njutning efter sig.
Ännu ett bastubad var snart till ända och avslutades som sig bör med en dusch eller ett dopp i havet från bryggan.
Bastun är inte bara en fysisk värmekälla utan även en mänsklig träffpunkt, där tankar kan mötas i en avslappnad miljö.
av Nils Nordström