Under över ett decennium har en rad olika åtgärder genomförts för att öka säkerheten på de svenska vägarna. Bland annat har många vägsträckor, både landsväg och i tätorter, fått sänkt hastighet, fler vägsträckor har blivit mötesseparerade, antalet hastighetskameror har byggts ut och hastighetsgupp är i dag en vanlig syn i landets tätorter. Lägg där till att personbilarna i dag har blivit allt säkrare med antisladdsystem och bältespåminnare som i dag är standard i de flesta bilarna. Men Sveriges långsiktiga arbete med att minska antalet svårt skadade och omkomna i trafikolyckor har stundtals varit ett väldebatterat ämne, särskilt under de år då minskningen inte skett enligt den plan som satts upp – den så kallade Nollvisionen.
Men har alla dessa åtgärder gett önskat resultat? Enligt visionens första etappmål skulle antalet omkomna i vägtrafikolyckor halveras mellan 2007 och 2020, vilket innebär högst 220 omkomna år 2020.
– Vi har uppnått Nollvisionens etappmål för vägtrafiken som innebär högst 220 omkomna år 2020, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör för Transportstyrelsen.
Enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen omkom 190 personer på de svenska vägarna under det gångna året, vilket är 31 färre än 2019 då 221 omkom.
– Det betyder att vi kan göra bokslut för den här etappen och konstatera att vi kommer att nå målet max 220 omkomna i vägtrafiken år 2020. De kategorier där det skett störst minskning av antal omkomna är personbilar och gående, berättar Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafik-verket.
Flest dödsolyckor skedde med personbilar, 93 personer som dog färdades i bil, och precis som tidigare år var singelolyckor den vanligaste olyckstypen, följt av mötes-olyckor. Av de omkomna var 40 kvinnor och 150 män.
Men trots att etappmålet är uppnått ser man med försiktighet på 2021 och kommande år. Coronapandemin kan ha haft en inverkan på resultatet, vilket innebär att den positiva statistiken kanske inte blir så långvarig.
– 2020 är ett speciellt år och det går inte att utesluta att pandemin har påverkat olycks-talen. Vi behöver därför titta närmare på om det går att se vilken påverkan pandemin fått på utfallet, säger Jonas Bjelfvenstam.
Oavsett om coronapandemin haft en inverkan eller inte så går nu Nollvisionen in i sitt andra etappmål.
– För att vi ska bli framgångsrika i trafiksäkerhetsarbetet krävs fortsatta insatser från alla aktörer. Vi behöver rikta större fokus på fallolyckor bland gående. Det är en trafikantgrupp som står för en stor andel av skadade i trafikmiljön, men som hittills inte ingått i uppföljningen av etappmålen, säger Jonas Bjelfvenstam.
Etappmålet innebär bland annat en målsättning om att halvera antalet omkomna fram till år 2030.
– Vi är många som kan och har bidragit i utvecklingen av trafiksäkerheten i Sverige. Vi ska vara stolta för att vi har nått etappmålet, men också hungriga att ta oss an 2030-målet. Nu behöver vi kraftsamla tillsammans med andra aktörer och alla som är ute i trafiken så att vi når det ambitiösa etappmål som regeringen satt om max 133 omkomna i vägtrafiken år 2030, säger Maria Krafft.