– Han fick svårt att tugga och vi fick blöta upp all mat för att han skulle få i sig födan, berättar Elisabeth Svedin.
De ville inte utsätta honom för att magra ytterligare under vintern.
– Vi är självklart djurvänner och ville inte jaga något slags rekord. Han har haft ett värdigt liv och avled odramatiskt, säger Elisabeth som tillsammans med övriga på gården har fem andra hästar att sköta om.