Nyheter/Reportage

Sveriges vanligaste cancersjukdom

Varför finns Mustaschkampen?
För att prostatacancer är vårt lands vanligaste cancersjukdom och tidig upptäckt räddar liv.
– Vi män måste bli bättre på att prata med varandra om det och testa oss. För det är lätt att tänka: ”jag gör det sen”, säger Anders Hörnblad från prostatacancerföreningen Träpatronerna.

I november genomförs sedan 2007 kampanjen Mustaschkampen för att sprida kunskap och samla in pengar till forskningen om prostatacancer, cancerformen som i genomsnitt 27 män dagligen får diagnos om. Bakom står riksorganisationen Prostatacancerförbundet. En av deras 27 patientföreningar finns i Västernorrland och i Träpatronerna är Anders Hörnblad från Överhörnäs ledamot. 
– Det är faktiskt fler män som har prostatacancer än kvinnor som har bröstcancer, men trots det har sjukdomen varit ganska svår att prata om. Män i allmänhet pratar inte så mycket om sjukdom. Och just för att det på ett sätt drabbar din ”manlighet”, med potensproblem, är det kanske inte något du berättar för arbetskamraterna. Eller så tror du dig vara ensam om det och håller tyst, säger Anders.  

Med generationsväxlingen har det visserligen blivit bättre, berättar Anders, men fortfarande är det av stor vikt att samtalet fortsätter öppnas upp. Speciellt det om att ta det så kallade PSA-provet.
– Eftersom vi män själva måste begära att få ta provet för att få en indikation på läget är det lätt att skjuta upp det, i tron att det bara är gamla gubbar som drabbas. Jag fick mitt besked 2005 efter att min fru uppmanade mig. Hon hade noterat hur jag ofta behövde gå på toaletten och i efterkontrollen visade det sig att jag hade en aggressiv, snabbväxande cancer. Operationen i Sundsvall gick bra, men på grund av spridningen gjorde jag 35 strålbehandlingar, vilket var vanligt på den tiden, 2007. Hade hon inte kört i väg mig hade jag inte pratat med dig i dag.
Johan Nydahl, Sörälvsjö, är medlem i Barncancerfonden Norra och har en liknande historia. 
– Det var en kollega som berättade att han fått prostata-cancer. Vi män är inte så jätteöppna, men han var det. Innan tänkte jag: ”det är väl äldre killar i 70-årsåldern som får det”. Men det är inte riktigt så.

Johan fick beskedet när han fyllde 50 år efter att ha pratat med sin chef om att lämna PSA-prov i samband med arbetsplatsens hälsoundersökning, för de kollegor som ville. 
– Det var en jädra tur och tack vare min kollega, annars tror jag inte att jag hade gjort det. Jag hann ta det i tid och i dag är det bra, jag blev fort opererad på Karolinska och alla tester har visat näst intill noll i PSA-värde. 
Precis som Anders trycker Johan på vikten av att prata med varandra om prostatacancer och hur man mår. Speciellt i pandemitider, då många kanske drar sig för att belasta vården i onödan.  
– Det är jätteviktigt. Har man problem måste man ju söka vård. Många jag känner har lämnat eller funderar på att göra provet efter att ha pratat med mig och för de allra flesta är det ju lugnt. Men då har man i alla fall kollat. Speciellt viktigt är det om det finns i släkten, då ska man absolut göra det.

Fördelar och nackdelar med PSA-prov om du inte har symtom
Regelbundna PSA-prov ger goda möjligheter att tidigt upptäcka en prostatacancer som kan bli allvarlig. Då går det ofta att få behandling så att du kan bli av med sjukdomen innan den sprids.
Men ibland finns det nackdelar med att lämna PSA-prov om du är utan symtom:

  • PSA-prov kan leda till behandling för prostatacancer i onödan. Du kan ha en cancertumör som växer långsamt och som aldrig kommer att utvecklas till en allvarlig sjukdom. Det går inte att säga i förväg hur det kommer att bli.
  • Behandling mot prostatacancer kan påverka livskvaliteten. Du kan till exempel få nedsatt förmåga att få stånd eller besvär med att det läcker urin.
  • Cancerbeskedet kan också påverka livskvaliteten, även om du avstår från behandling. De uppföljande kontrollerna med olika undersökningar kan göra att du känner oro.

Källa: 1177.se

 

Publicerat