Totalförsvarsplikten innebär att alla svenska medborgare behöver bidra till landets försvar vid behov. Den som fyller 18 år kan bli kallad att genomföra mönstring och militär grundutbildning. Intresse och motivation är faktorer som vägs in och för Vanja Vidmark var det inte förrän brevet med mönstringsunderlaget kom, som tanken på värnplikten blev intressant.
– Det finns ju frågor i underlaget där det går att visa i svaren att man inte vill göra värnplikten, men jag hade inte klart för mig vad jag ville göra efter gymnasiet och var nyfiken. Inför mönstringen i Stockholm visste jag att jag ville göra värnplikten men hade inga tankar om var jag ville placeras.
Vanja blev placerad i Umeå, vid Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC. Ett kunskapscentrum för skydd mot så kallade CBRN-händelser – incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. Där tillhör hon en pluton med drygt 40 värnpliktiga.
– Jag gjorde först grundutbildningen på tre månader och nu gör jag min befattningsutbildning inom CBRN. Jag visste inte vad det var innan, men det passar mig eftersom jag läste Teknikprogrammet på gymnasiet. Det är mycket teori och vi läser ända ner på atomnivå.
Efter mönstringen fanns det inte särskilt mycket tid för Vanja att fundera på vad som väntade, en knapp månad senare var det dags att rycka in. En tid som normalt kan vara ett år eller mer. Hennes enda oro då var tanken på att inte ha ett eget rum eller en plats att få vara helt själv på.
– När man väl är på plats hinner man inte känna efter så mycket. Det är så många nya intryck hela tiden och dagarna är fyllda med aktiviteter. Man vänjer sig snabbt vid alla nya människor som man sover och äter tillsammans med och spenderar all tid med, dygnet runt. Vill man vara i fred kan man sticka ut och springa eller sätta lurar i öronen.
Sedan 2010 gäller lagen om totalförsvarsplikt lika för både kvinnor och män. Plutonen som Vanja tillhör är den i Sverige med högst andel tjejer, nästan 43 procent. Vanja har inte upplevt några nackdelar med att vara tjej i det som tidigare var en mansdominerad värld.
– Det fungerar riktigt bra och jag har inte märkt av några som helst problem med kränkningar eller annat. Vi bor blandat tjejer och killar och det går också bra. Det handlar om att fungera i grupp och det märks att det finns stor vana här att hantera och lära ut gruppdynamik.
Många har bilden av att militär tjänstgöring är stenhård disciplin, tuffa fysiska utmaningar och befäl som skriker ut order. Den bilden stämmer till viss del enligt Vanja.
– De första tre månaderna handlar jättemycket om disciplin. Allt ska skötas perfekt och utrustning, kläder, skor, sängen, ja allt ska vara i ordning. Det gäller att ta eget ansvar för att passa tider och använda sin lediga tid till att vårda sina saker.
Varje morgon är det uppstigning 06.00 och städning av egna och gemensamma utrymmen. En rutin som Vanja gillar.
– Jag hoppas kunna ta med mig den rutinen härifrån, att städa lite varje dag i stället för allt på en gång. Jag är faktiskt förvånad över att jag gått från att vara en slarvig person som alltid tappar bort saker, till att vara riktigt ordningsam. I början var jag jätterädd att jag skulle tappa bort något, det finns liksom inga ursäkter som räknas här, men jag har faktiskt inte tappat något som jag inte har hittat igen.
Grundutbildningen innehåller mycket fysiska övningar, att vara ute i fält, lära sig att skjuta, sova ute i skogen och att bygga tält, vindskydd och bivack.
– Jag har konstant blivit förvånad över att klara av saker jag inte trodde att jag kunde, som att gå en hel dag på tom mage bärandes på tung utrustning, eller att kasta handgranat och använda vapen. I stunden är man inte så kaxig men efteråt inser man att man klarar mycket mer än vad man tror och att det bara är att göra det som krävs. Visst händer det att befälen skriker på oss och vi skriker rätt ofta på varandra men det ger något det också.
Vad som väntar efter muck i maj vet inte Vanja. Hon trivs och tycker att värnplikten är rolig. Möjligheten finns att studera till reservofficer eller att gå med i hemvärnet. Vad som varit det bästa med den här tiden har hon först svårt att sätta fingret på.
– Det är många små saker som jag kommer att minnas. Som en gång då vi skulle åka hem för ledighet och hade en gemensam samling.
Någon fick i uppdrag att ta ton och så sjöng vi nationalsången tillsammans. Jag vet inte vad det var men jag blev alldeles tårögd, det kändes som något stort bara. En annan gång var vi ute i fält och sköt upp en ljuspatron så att hela skogen och alla åkrar lystes upp, då kom det också över mig att det är något speciellt vi gör.
Gemenskapen, att finnas i ett sammanhang och att vara behövd är helt klart viktiga delar för Vanja men till sist bestämmer hon sig för vad som ändå är det allra bästa med värnplikten.
– Det är alla nya vänner som jag fått här och som jag vet att jag kommer ha kvar även när vi inte ses varje dag i elva månader.
Värnplikt
Sverige införde allmän värnplikt 1901. Den allmänna värnplikten ersattes 2010 av en frivillig, grundläggande soldatutbildning. 2017 återinfördes skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Värnplikten är numera könsneutral.
Den första delen av värnplikten är en så kallad grundläggande militär utbildning (GMU) och pågår i tre månader. Den följs av en befattningsutbildning på upp till åtta månader. Utöver grundutbildning omfattar värnplikten även repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Källa: Försvarsmakten
Mönstring
Rekryteringsmyndigheten skickar ut brev om mönstringsunderlag till de flesta som fyller 18 under året.
- Den som får brev med inloggningsuppgifter till mönstringsunderlag måste svara på frågorna.
- Den som blir kallad till mönstring måste komma.
- Den som blir inskriven till grundutbildning med värnplikt måste genomföra utbildningen.
- Det finns giltiga skäl att inte lämna uppgifter till mönstringsunderlag, att inte komma till mönstringen eller att inte genomföra värnplikten, men för att Rekryteringsmyndigheten ska kunna bedöma skälen behöver personen ansöka om uppskov vilket kan beviljas av till exempel hälsoskäl eller sociala skäl.
Källa: Rekryteringsmyndigheten