Min PT kräver att jag ska äta lika nyttigt som hon gör och sätter dit mig direkt om jag försöker fuska.
Hon integrerar träningen i vardagen, så att jag inte kommer undan den. Hon har fått mig att kånka omkring på tio kilos extravikt när jag gör vardagliga sysslor som att plocka disk, och varje kväll avslutas med intervallträning i husets trappa.
Dessutom, för att jag inte ska kunna lata mig i smyg, har hon flyttat in hos oss.
Det är tur att hon och min fru kommer så pass bra överens.
Vill du också fylla vardagen med puls- höjande aktiviteter?
Då kan en liten dotter vara rätt lösning för dig också!
Men du får skaffa dig en egen unge, för Ellie jobbar heltid för oss päron.
Hennes kost- och träningsupplägg kan brytas ner i fem steg:
n 1. Regelbundna måltider
Innan Ellie flyttade in var det inte så noga om middagen blev klar vid 17, 18 eller en annan dag.
Eftersom hon ska äta på bestämda tider har vi också börjat göra det.
n 2. Kosthållning
Från första stund var det viktigt att Ellie fick i sig rätt balans av näringsämnen … så jag proppade henne full med nyttigheter och gav läsk och kakor till mig själv. Det funkar inte längre. Om min dryck har en annan färg än hennes går larmet direkt, och stoppar jag in ett chips i smyg kräver hon att få se vad jag har i munnen.
n 3. Hygien
Även här ser PT-Ellie till att jag sköter mig. När vi har borstat hennes tänder pekar hon på min tandborste, och så på min mun. ”Pappa!” säger hon, och det är en order.
n 4. Styrka
Det är otroligt vad mycket du kan få gjort med en arm. Duka fram och bort, laga mat, diska, damma, borsta tänder och dra av hushållspapper från rullen om du bara har det rätta knycket. Min andra arm är paxad av en personlig tränare på tio kilo.
n 5. Intervallträning
Ellie somnar 20.00, om hon känner för det – men träningsprogrammet slutar inte där. Genom att vakna 3-15 gånger varje kväll ser hon till att vi får springa upp och ner för trapporna lika många gånger. Ibland behöver vi bara snudda tröskeln till barnkammaren för att hon ska somna om, stolt över den nyttiga motion hon gett oss.
n 6. Uthållighet
När maten står på bordet, och rumpan nuddar stolen … då är det hög tid att resa sig igen. Och igen, och igen. Min PT förser mig med en de mest kreativa skäl att motionera. Översatt till svenska låter det så här:
”Jag vill ha mer av det där! Nej, det där! Nej, det där! Nej förresten, ta bort det från tallriken! Nej förresten, lägg tillbaks! Oj, skeden trillade ner på golvet! Plocka upp den! Tvätta den! Kom tillbaka med den! Spring och starta radion! Jag vill ha musik när jag äter! Och adventsljusen måste tändas! Är julen slut, säger du? Vad har det med nåt att göra? Oj, min sked är på golvet! Och titta, nu är jag kladdig! Hämta papper! Torka mina fingrar! Torka dem igen! Och hacka potatisen i småbitar! Nej förresten, sätt ihop den igen! Oj, min sked är på golvet! Byt ut mitt vatten! Sådär, nu ska jag ta min första tugga… Nej förresten, jag är klar! Lyft upp mig! Tvätta mina händer! Nu måste jag stänga radion! Och nu måste jag starta den igen! Sådär, sätt mig vid köksbordet igen! Jag är hungrig! Har nån sett min sked? Nämen… tro’t eller ej, men den är på GOLVET! Och titta, all min mat ligger också där nere!”
Jag misstänker att jag förbränner lika mycket näring under måltiden som jag får i mig.
Så jobbar en riktigt skicklig PT!