Drivmedelspriserna har under en lång tid engagerat många svenskar, där huvuddelen fortsatt tycker att priserna för bensin och diesel är alldeles för höga. Bensinuppropet 2.0 fick hundratusentals svenskar att gå med i uppropets Facebook-grupp med krav om att inget drivmedel i landet ska kosta mer än 12 kronor litern samtidigt som landet ska vara världsledande i utvecklingen av fossilfria bränslen. Någon större effekt har uppropet dock inte fått. Även om drivmedelspriserna i skrivande stund ligger under årets tidigare rekordnoteringar, är dagens pris långt över kravet på 12 kronor.
Frågan är också om det kommer att bli någon förändring i framtiden? Argumentet att drivmedel med hög beskattning får svenskarna att köra mindre med fossildrivna bilar får nämligen stöd i en studie som Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, utfört i samarbete med forskare från Chalmers och TPmod AB.
I studien har forskarna studerat hur olika styrmedel kan bidra till att Sverige når Riks- dagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010, där de tre styrmedlen skatteökning på bränsle, ökad inblandning av biodrivmedel samt det så kallade bonus malus-systemet har studerats.
– Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
Av dagens bensinpris utgör cirka 60 procent av priset skatt. Koldioxidskatt, energiskatt och moms på hela priset utgör gemensamt det som i dagligt tal kallas för bensinskatten.
– Beräkningarna indikerar att en skatte ökning motsvarande en 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av kol dioxidutsläppen mellan 2010 och 2030, säger Roger Pyddoke.
Lika tydligt som att koldioxidutsläppen skulle minska är också att ytterligare skattehöjning skulle slå allra hårdast mot de med låg inkomst i landsbygden.
– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i fram- tiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.
Vad studiens resultat i slutändan mynnar ut i återstår att se, men intressant är att det nya skattesystemet som infördes under förra året, bonus malus-systemet, enligt studien inte kommer att få önskad effekt.
– Systemet kan bidra till en ökad andel elbilar, men påverkar inte användningen av det stora antal fossildrivna bilar som beräknas finnas kvar 2030. Därför blir bidraget av en intensifierad variant av bonus malus blygsam, säger Staffan Algers, teknologie doktor, TPmod AB.