Nyheter/Reportage

Tomtar överallt

Hos Gunilla Persson i Kornsjö är det ingen riktig jul förrän tomtarna plockats fram.
Alla 400.
– Jag tycker om dem så otroligt mycket, säger Gunilla som varje år spenderar flera dagar med att dekorera.

Några dagar innan första advent är det dags. 
– Jag har alltid en plan, som Jönssonligan sa, för hur lång tid det ska ta. Men det tar alltid längre än tänkt och ibland får jag ont i ryggen. Men det är det värt, säger Gunilla Persson, Kornsjö, om den julförberedelse som varje år innebär ett idogt kånkade på kartonger från både källare och vind. 
Sedan 1971 har tomtar varit ett stadigt inslag i Gunillas juldekorationer – i måttlig mängd. Men sedan 17 år tillbaka har de bara blivit fler och fler. Inuti kartongerna återfinns numera jultomtar av alla de slag; i trä, porslin, plast, näver och garn. En del med stearindelar att använda som ljus, andra i form av bokmärken och några med blinkande lampor och melodier.
– Jag har alltid tyckt om tomtar och började samla på mig när barnen flyttade hem-ifrån. I dag har jag runt 400. Först städar jag, sedan packar jag upp dem och ställer i ordning. Det kan ta tre-fyra dagar, säger Gunilla, skrattar gott och tillägger:
– Det blir ju så om man gillar något, då får man också mycket av den varan i presenter.
Gunillas förkärlek till tomtar märks av redan på utsidan huset där en handfull stora tomtar som lyser i mörker möter besökaren. De flesta har sina stadiga platser och väl inomhus hittas tomtar i bokhyllor, på trappen, gardinstänger och tavelramar.
– Det ska kännas välkomnande och folk tycker det är roligt. Inför jularna är det alltid många som frågar: ”är tomtarna framme än?”. Det är roligt med mina barnbarnsbarn också, de pussar och bär tomtarna och det får de göra så mycket de vill.
Själv ger tomtarna henne julkänsla och lugn.
– Jag tycker om dem så otroligt mycket, tomten är ju så förknippad med glädje. Den här tiden, från advent och fram till jul, känner jag en sådan julfrid. Att gå upp tidigt på morgonen, tända ljus som lyser upp alla tomtar och ta en kaffe – det är helt underbart. 
Tomtarna, många av dem märkta med årtal och vem som gett dem i present, plockas inte bort förrän Tjugondag Knut. Alla har de sin egen historia och Gunilla värdesätter varenda en. Speciellt de hon fått i gåva. 
– Jag köper inte den första bästa tomte jag ser och vill inte samla på speciella serier. De måste tilltala mig.  
Blir det ännu fler tomtar nästa år?
– Jag kan aldrig lova att det inte blir fler tomtar, säger Gunilla och ler.

 

Publicerat