Kulturskolan och H1 Sliperiet arrangerar den årliga Bandträffen fredag 29 november, en musikalisk höjdpunkt som varje gång samlar mängder av musicerande ungdomar – såväl nybörjare som mer erfarna.
– Bandträffen är egentligen ett missvisande namn, men det var så vi började – med band. Nu innehåller träffen även dans och soloframträdanden, exempelvis på klassiskt piano, berättar musikläraren Thomas Einarsson på Kulturskolan.
Den som ska spela klassiskt piano är Axel Melbin, och det är sannerligen inget lätt stycke han ska framföra.
– Jag spelar ”Russian Rag” av George L. Cobb, det är en sorts fusion av rysk romantik och Scott Joplin. Stycket innehåller delar av Rachmaninoffs Preludium i C-moll. Jag har spelat Scott Joplin tidigare på Bandträffen, ragtimestilen har blivit lite av min specialitet, berättar Axel.
En helt annan musikstil levereras av fem grabbar som tänker bjuda på dataspelsmusik från Minecraft.
– Det kan kanske vara lite svårt att känna igen låten i vår stil, säger Hampus ”Stormästaren” Sällström, som spelar piano – och trummisen Viktor Svensson tillägger:
– Den är ganska ökänd för att den innehåller blockflöjt, men vi kör den delen på keyboard i stället.
Viktor passar sedan på att kommentera kommunens kraftiga nedskärning av Kulturskolan.
– Det är verkligen synd, jag har redan tappat två lärare på trummor och sång.
– Slagverksensemblens trumlärare har plockats bort och det drabbar mig, fort- sätter Hampus.
Thomas Einarsson poängterar att det är ungdomarnas egen kultur som framförs på Bandträffen, som inte ska ses som en konsert – snarare en festival där det händer massor på tre scener under fyra timmar.
– Vi skapar bara arenan, ungdomarna står för innehållet. Vi vill också se till att vi har en låg tröskel, man ska kunna vara med som total nybörjare. För många blir det första gången de står på scen – andra har varit med många år och man visar en enorm respekt för varandra och stöttar de som står på scen.
En viktig del i Bandträffen är också att vara en mångkulturell arena. En som står för ett lite annorlunda sound är Abbas Malik som för fem år sedan kom till Sverige från Kurdistan, han ska spela på det klassiska stränginstrumentet tambura.
– Det är ett populärt instrument i Mellanöstern och man kan spela alla möjliga sorters musik på det. Låten har jag skrivit själv och tanken är att man ska känna vad låten säger utan att det finns text till den, jag spelar med känslor, berättar Abbas.
Dalina Keo från Kambodja och Yvette Uwayezu från Rwanda bjuder också på musik med rötterna långt från Sverige. Vi får bland annat höra Dalina sjunga på sitt modersmål khmer.
– En låt som handlar om månen. När jag sjunger är det bara jag som förstår men Thomas kommer att berätta vad den handlar om, säger hon och skrattar.
Riktigt vad Yvette ska sjunga vet hon inte än, men vi kan räkna med att det blir något från Afrika.
– Jag är inte säker på vad jag ska sjunga, det finns mycket att välja bland, säger Yvette.
Dans blir det också under kvällen, bland annat av Linnea Lindmark och Van Sopheaktra Lam – ursprungligen från Kambodja – som tillsammans ska dansa till den omåttligt populära musikstilen K-pop.
– Vi kommer också att vara med på en danstävling i Göteborg där temat är film, berättar Van Sopheaktra.
Däremot vill tjejerna inte avslöja vad de kommer att dansa till på Bandträffen.
– Det blir en överraskning, säger Linnea och ler.
Hundratals ungdomar i en mångkulturell smältdegel med uppträdanden på tre scener under fyra timmar på H1 Sliperiet nu på fredag således. Dessutom blir det två mindre träffar dagtid både torsdag och fredag, främst för mellanstadieelever så att de får känna på hur det är att stå på scen.
– Totalt medverkar flera hundra ung- domar och det brukar komma mycket publik. Vi förväntar oss också att det kommer många vuxna dit och delar upplevelsen med ungdomarna, vi anser att där det är många ungdomar ska det också vara många vuxna, säger Thomas Einarsson.