Du är här

2019-10-05 - Motor
Foto: Håkan Nordström och Thomas Högdahl

Luftkylt för hela slanten

Thomas Högdahls intresse för bubblor och andra luft-kylda VW-bilar startade redan i tonåren. Genom åren har det resulterat i en samling riktigt fina bilar och massor av värdefull vänskap.

– Förutom min trampbil som var en bubbla cab blev min första bil en Beach Buggy som jag började bygga om ett par år innan jag tog körkortet, säger Thomas. Tre år senare var jag i gång med nästa bubblabygge.
Sedan dess har det rullat på och i dag räknar Thomas till 47 VW-bilar som har passerat hans händer. Åtta av dem finns kvar i hans ägo.
– Garaget har alltid varit en ventil i var-dagen där jag kan rensa skallen. Det är motsatsen till mina jobbdagar som är fyllda av möten, pappersarbete och resande. I garaget kan jag släppa allt det. 
Han värdesätter tiden i garaget och mekandet men allra mest uppskattar han all vänskap som bilintresset fört med sig.
– Vännerna är mer än halva grejen för mig. Vi är ett gäng som lärde känna varandra på Mantorp Parks stora VW-träff för 30 år sedan och vi hänger fortfarande ihop. Det är folk från hela landet och några av dem är mina närmaste vänner i dag.

Flera gånger per år strålar vännerna samman på olika träffar och tävlingar runt om i landet. En handfull av dem samlas under namnet Barbapapa Racing där de utvecklar sitt intresse för dragracing och rally. Namnet myntades när de svetsade burar till sina bilar och konstaterade att det krävdes en viss smidighet för att ta sig in bakom ratten.
– Någon av oss hävde ur sig att det vore bra att vara som Barbapapa och kunna kasta in magen och låta resten av kroppen glida efter.
De sista tio åren har intresset för att köra fort med bilarna vuxit sig allt större och Thomas startar i såväl dragrace som backtävlingar och rally på grusväg och isbana.
– Att få flyga fram på rallysträckor i 160 blås är en grym känsla. Mitt pågående projekt är en Pro Stock bil med kaross från en VW typ3 squarback, där är planen att komma upp i 250 km/h och göra reporna på åtta sekunder. Om man nu törs men det är skitfränt när det rycker i väg.
Reporna som Thomas vill göra på åtta sekunder är den sträcka på 402 meter som körs vid dragracing. Med racern han kör i dag gör han den på 12,1 sekunder.
– Bubblorna är blixtsnabba i starten. Efter halva sträckan är vi redan upp i 150 knyck så det är fullt fokus som gäller.

Han väcker en del uppmärksamhet när han är ute och kör sina bilar i trafiken, framförallt den röda bussen som är en ombyggd militär-ambulans från 1965.
– Jag hade en tydlig bild av hur den skulle se ut. Sänkt, blank och prydlig med campinginredning. Jag plockade ner den helt och byggde från grunden. Det finns två bäddar men hela familjen har sovit i den, med sonen på golvet under bordet.
Det är viktigt för Thomas att veta att han gjort allting själv på sina bilbyggen. Det enda han låter andra göra är topplacken. Att vara noggrann är tidskrävande och för några år sedan blev det för mycket.
– Jag byggde den gröna Buggyn för några år sedan med en viss tävling som deadline och det bygget höll på att knäcka mig. Det var intensivt på jobbet och all ledig tid gick till garaget medan jag sov på tok för lite. Det slutade med utslag över hela kroppen och hjärtklappning så efter Buggyn blev det ett break då jag släppte bilarna helt, men vännerna fanns kvar och glädjen kom tillbaka igen.

Det finns en bil för varje tillfälle i Thomas samling. Den röda bussen för finåkning och camping, racern i beige för dragracing, rallybubblan för fartlek i snö och på grus, caben för sommarkörningen och så fruns bil, den chokladbruna som fått namnet Agda.
– Renoveringen av Agda var ett sätt att få lite mer tid i garaget, skrattar Thomas. Jag har tur som har en tålmodig familj som också gillar VW-bilar. Bilarna jag har nu kommer att få stanna kvar i familjen och förhoppningsvis kommer barnen att fråga mig om nycklarna till dem allt oftare.

Dela med dig av denna artikel på: