För Samir Abu Eid, uppväxt i Södertälje, är Skorped långt ifrån en okänd ort. Där spenderade han som barn många och långa lovdagar hemma hos moster Aina och ”morbror” Kurt Kallin, vilka träffades när Kurt på 60-talet flyttade till Södertälje för jobb. I början av 80-talet valde det sedermera gifta paret att återvända till makens hemby i norr.
– Jag tyckte väldigt mycket om att vara i Skorped. Vi fiskade, åkte moppe och jag fick tidigt lära mig köra bil. Kurt var väldigt inspirerande, intresserad av nyheter och trots att jag var barn diskuterade han politik med mig som om jag vore vuxen. Han lärde mig att vara ifrågasättande och kritisk. Det satte sina spår, han har haft stor betydelse för var jag är i dag, säger Samir Abu Eid, 45.
Samir intresserade sig tidigt för journalistiken och efter studier och frilansjobb på tidning och radio fick han 2010 anställning som utrikeskorrespondent i Mellanöstern för Sveriges Television. Ett karriär som inleddes med en riktig rivstart. I Tunisien tog sig medborgare ut på gatorna med krav på reformer och demonstrationerna inspirerade fort flera andra länder att göra detsamma. Den arabiska våren hade börjat och Samir, med uppdraget att skildra utvecklingen för tv-tittarna hemma i Sverige, hade plötsligt alla blickar på sig.
– Mellanöstern är ett komplext område med alla stora världsreligioner, naturresurser och geografiska gränser, jag hade förberett mig – men det som hände då blev en stor överraskning. Från mitt perspektiv var det otroligt att vara på plats. Att bli ögonvittne till dessa historiska dagar, dessa världshändelser, var en väldigt stark upplevelse och något jag bär med mig än i dag.
På Tharirtorget i Egypten samlades människor i hundratusental. Protestropen, med krav på regimbyte, ekade även i Libyen, Algeriet, Marocko och Syrien.
– Människor riskerade sina liv för förändring. Och ganska snabbt blev det också tragiskt med alla döda, skadade och barn som drabbades. Själv kan jag absolut känna oro, men inte när jag är mitt i det. Folk frågar, ”var du inte rädd när kulorna ven?”. Men när bomberna faller ligger mitt fokus helt på jobbet. Det är först efteråt tankarna kommer. Vi erbjuds psykologhjälp och det är viktigt att gå igenom vad som hänt, inte minst i förebyggande syfte.
Vid några tillfällen har Samir varit lite för nära kriget. Exempelvis när ett plötsligt överflygande bombplan i Syrien i motsats till andra gånger och av någon anledning inte fällde sina bomber över en rebellgrupp på marken, bevakad av Samir och hans kameraman.
– Det har varit nära ögat några gånger, stunder jag tänkt ”Oj, det här hade kunnat sluta illa”. Jag har legat i hus som skakat av flygattacker som lika väl skulle ha kunnat träffa mig. Det är nästan som en chansning, nästan som ödet. Men det här är ett val jag gjort. Det är farligt, men jag vill vara på plats och rapportera, jag inser att mitt jobb är viktigt. Aldrig att jag hellre skulle vilja vara hemma på redaktionen. Jag har ett lugn i mig eftersom jag bestämt mig för vad jag vill göra med mitt liv. Det är det här som gäller. Det vet också familjen.
Och Samir gör det bevisligen bättre än de flesta. Flera gånger har han prisats för sitt sakliga sätt att rapportera och göra invecklade konflikter begripliga. Bakom ligger ett medvetet arbete.
– Det satsar jag mycket tid och energi på. Den viktigaste personen i mitt reportage är tittaren. En del journalister krånglar till det och vill visa sig kunniga med smarta ord. Varför då? Det ska vara glasklart, speciellt i tv där du har två minuter på dig samtidigt som någon hemma i stugan ropar efter kaffe.
Med kollegorna, både svenska och internationella, är sammanhållningen stark. Att vara utrikeskorrespondent menar Samir kommer med ett extra stort omvärldsintresse, en passion för att resa och ådra för äventyr. Även med lusten att ta sig an utmaningar, som när maten och vattnet är slut och det enda som finns att sova på är en tunn madrass.
– Många korrar gillar faktiskt det. Klarar man av något växer man som människa. Det är inget lätt jobb, men väldigt lärorikt. Har man en gång varit med och sett historia utspela sig framför en, då vill man vara med om det igen.
Kontinuerliga utbildningar hjälper också att behålla lugnet i hotfulla situationer.
– Försvarsmakten i Karlsborg utbildar oss löpande i kidnappning. Då handlar det om att inte få panik, att tänka positivt och inte låta sig brytas ned. Jag vet att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström (tillfångatagna 46 dagar i Syrien 2013) hade väldigt stor nytta av det. Det viktigaste är annars sjukvårdsdelen, om vi blir skjutna har vi med oss en tourniquet för att stoppa blödningen. Det är långt ifrån ofta ett fältsjukhus finns i närheten.
Kurt Kallin följde intresserat Samirs karriär fram till sin död 2008. Då flyttade moster Aina tillbaka till Södertälje. Men det hindrar inte Samir att fortsätta besöka Skorped. När han söndag 23 juni föreläser i Lännäs byskola, Skorped, under ett arrangemang av Lännäs byskoleförening, får besökarna följa med bakom kulisserna i jobbet som utrikeskorrespondent och även blicka framåt, mot Mellanösterns framtid.
I sommar tar han också med sig familjen.
– Det gjorde jag förra året också. Skorped är en stor del av min barndom. Jag skulle gärna vilja ha något eget där, att bo i om somrarna. Vi har faktiskt letat, men inte hittat något. Än.