Det var i september 2018 som Ella Petterssons föräldrar kontaktade vården eftersom Ella besvärades av väldigt kraftig mensvärk. Vad de inte visste då var att lösningen på problemet skulle leda till livshotande komplikationer.
– Vi tyckte att det var tufft för kroppen att äta maxdos av Ipren och Alvedon var fjärde vecka, förklarar Ellas mamma Malin. När vi kontaktade Barnavdelningen för att få hjälp hänvisade de Ella till Ungdomsmottagningen, eftersom hon fyllt 15 år.
För att skydda ungdomarnas integritet ska de själva boka och genomföra sitt besök hos Ungdomsmottagningen. Där blev Ella rekom menderad p-piller för sin mensvärk. Hon fick träffa en barnmorska och svara på olika frågor, bland annat om någon av föräldrarna haft blodproppar, vilket Ella svarade nej på.
Mensvärken lindrades och de första tre månaderna mådde Ella bra men i december började problemen, med en förkylning som inte ville ge med sig. Den påverkade Ellas andning och gjorde henne extremt trött.
Ett besök på vårdcentralen resulterade i diagnosen bronkit med förkylningsastma. Efter ett par veckor med astmamedicin skulle Ella komma tillbaka för en spirometri.
– Spirometrin visade på god lungfunktion men Ella var fortfarande riktigt dålig, säger Malin. Eftersom hon var så trött togs flera tester, bland annat diabetes och struma.
Testerna visade inte på något fel men bara två dagar efter besöket blev Ella ännu sämre. Onsdagen 20 februari insåg Malin till slut, tack vare sitt arbete inom vården, att Ellas symtom var tydliga tecken på blodproppar i lungorna.
– Jag kom hem till en nedsläckt lägenhet den kvällen, berättar Malin. Ella satt i soffan och orkade nästan inte prata. Hon hade knappt tagit sig hem från stan och flera gånger längs vägen hade hon lagt sig ner i snön för att vila.
Ella blev allt sämre under kvällen och när Malin såg hur hon andades, med halsen sträckt och huvudet lutat bakåt, väsande och ytligt, kände hon igen symtomen hon sett hos patienter med blodproppar i lungorna.
– Jag ringde akuten och sa att vi var på väg in och att de måste prioritera oss, säger Malin.
I bilen på väg till sjukhuset lyssnade Ella lugnt när Malin förklarade vad hon trodde var fel och vad som skulle hända på akuten.
– Jag tänkte nog bara att det var astman och att jag skulle få hjälp, säger Ella. Det var en skön känsla, att det skulle bli bättre.
Inne på akuten mättes andningsfrekvens, blodtryck och puls och alla maskinerna larmade.
– De ville skicka henne på lungröntgen men jag bad dem att först ta ett prov på blodtjocklek för att utesluta blodpropp, säger Malin. Det provet var skyhögt och efter en skiktröntgen sprang de i väg med Ella till intensivvårdsavdelningen för att snabbt få igång dropp med blodförtunnande.
Ella kom till akuten med flera blodproppar i båda lungorna, en begynnande lunginfarkt på den ena lungan och hjärtats högra kammare förstorad på grund av en stor propp mellan lungor och hjärta.
– Det var en chock att komma in till Ella efteråt och se henne uppkopplad till flera monitorer och pumpar, med nålar i båda armarna och en narkosläkare som övervakade hennes andning, berättar Malin.
Det har gjorts en koagulationsutredning för att se om det finns något i Ellas blod som ökar risken för blodpropp. Utredningen visade att så inte är fallet och det har konstaterats att det var p-pillren som orsakade propparna. Nu vill Malin och Ella berätta om det som hänt men de betonar att det inte på något sätt handlar om att lägga skulden på någon eller att kritisera vården.
– Ella har haft extrem otur. Hennes storasyster åt samma p-piller för att lindra mensvärk och det gick bra. Nu vill vi uppmana föräldrar och ungdomar att vara mer medvetna om riskerna och uppmärksamma på symtom.
På inrådan av vänner gjorde Malin en anmälan till Läkemedelsverket och i samband med det kontaktade hon Ungdomsmottagningen för att få information om deras riktlinjer och rutiner.
– De har kontaktat mig igen efter det, eftersom de vill göra en IVO-anmälan för att se om de behöver göra några förändringar. Som förälder måste vi ta reda på mer om riskerna och prata med våra barn om det. Många femtonåringar vet kanske inte ens vad en blodpropp är, även om deras föräldrar haft en. Någon form av formulär som en förälder får fylla i skulle kunna minska risken.
Ella var inskriven på sjukhuset i två veckor och sedan började återhämtningen på hemmaplan.
– Det är stor skillnad nu mot tidigare även om jag lätt blir trött, i både huvudet och kroppen, säger Ella. Under månaden som jag var borta helt från skolan saknade jag kompisarna. De fick inte hälsa på eftersom jag inte fick utsättas för infektionsrisk. Men jag fick bra hjälp från skolan och kunde helt släppa den. Jag kommer att få mina slutbetyg även om jag inte haft chansen att höja dem.
Även om Ella ser frisk ut på utsidan i dag finns det en risk att lungorna inte återfår full kapacitet. Hon äter fortfarande blodförtunnande och kommer inte att få anstränga sig hårt igen förrän till hösten. Innebandyträningarna har bytts ut mot försiktig rehabilitering och i början blev Ella helt slut bara av att sträcka upp armarna ovanför huvudet.
– Nu ser jag fram emot att orka göra saker igen, en hel dag utan att behöva åka hem för att jag blir för trött, säger Ella.
– Det är svårt att föreställa sig hur dålig hon faktiskt var och det var hennes vältränade kropp och kondition som räddade hennes liv, säger Malin. Det jag hoppas nu är att rutinerna ändras när unga kvinnor kommer in till hälsocentralerna med symtom där det går att misstänka blodpropp. I dag är det först på akuten som blodprov tas för att se om det finns proppar. Jag känner till ett annat fall här i Örnsköldsvik där en kvinna avled och kanske går det att rädda liv om det provet tas direkt på vårdcentralen. Men jag vill säga att vi har en riktigt bra sjukvård och Örnsköldsviks sjukhus är helt fantastiskt. De har hela tiden haft koll på Ella med flera läkarbesök och till hösten följer de upp hjärtat och lungorna igen.
Om två veckor går Ella ut nian på Geneskolan och till hösten ska hon läsa Ekonomi- programmet på Nolaskolan. Men först väntar ett långt, skönt sommarlov.
– Jag längtar till lovet och att få börja träna lite lätt igen, säger Ella. Våren har konstigt nog gått snabbt. Kanske för att jag hela tiden sett fram emot att få må bra igen.