En vanlig kommentar som Maria Vigström hör när hon är ute på mässor är att hon verkligen ligger rätt i tiden med sina produkter. Rätt i tiden har hon legat i snart sex år, sedan hon startade sitt företag Kristinekulle Gård i januari 2013. Med skräddarutbildning i grunden och lång erfarenhet från klädbranschen, landade hon till slut i Trehörningsjö och satsade på det hon verkligen brinner för – återbruk och miljötänk i klädtillverkningen.
– Jag har utvecklat företaget genom åren och låter det gå långsamt eftersom det här är ett hantverk, säger Maria. Det handlar mycket om att bygga ett förtroende. En viktig del är att inspirera och informera för att öppna ögonen för ett mer hållbart sätt att tänka när det kommer till kläder.
Med Naturskyddsföreningens certifiering Bra Miljöval, för re-design, är Maria unik i sitt slag i Sverige. Andra företag har certifieringen för delar av produktionen, men i Marias fall gäller den hela företaget.
– Det blir som en livsstil eftersom det verkligen omfattar allt. Med licensen följer riktlinjer för vilka material jag får använda och kläderna ska vara tillverkade av minst 95 procent återvunnet och ekologiskt material. Det jag köper nytt är bland annat sytillbehör, som tråd och resår, och kontorsmaterial, men där är kravet att leverantörerna är miljöcertifierade.
Maria syr allt själv och genom åren har hon effektiviserat produktionen. Det handlar om momentsömnad i legotillverkning, noggrant utförd av en person. Lagret rymmer i dag 3 000 färdiga plagg, barnkläder i 17 olika storlekar där varje modell sys upp i 25 plagg för varje storlek. När Maria tar fram nya modeller skapar hon först en prototyp som några barn får testa.
– Plaggen ska vara funktionella men också roliga och färgglada, säger Maria. När jag ser att prototypen fungerar syr jag upp en till, där jag tar tid på produktionen. Utifrån det bestämmer jag hur många jag ska tillverka och vilket pris jag ska sätta.
Något problem med materialtillgång finns inte. Många lämnar kläder och textilier direkt till Maria och hon gör sina inköp på loppisar, som även lämnar det som inte säljs till henne. Även det som har fläckar eller är trasigt, som många slänger, kan användas i produktionen. Kvar varje månad blir en påse med spill som Maria lämnar till återvinning.
Kinnekulle Gård har en näst intill cirkulär ekonomi där endast det sista steget ligger utanför Marias kontroll. Hon gör vad hon kan för att påverka sina kunder att själva återvinna plaggen de köpt och hon märker att medvetenheten hos konsumenterna ökar.
– Jag möter främst unga småbarnsföräldrar som väljer second hand och återbruk av miljöskäl och för barnens hälsa och framtid. För den äldre generationen handlar det mer om nostalgi och glädjen över att fler gör som de gjorde förr, syr egna kläder, lagar och återanvänder. Med Årets julklapp hoppas jag att medvetenheten ökar hos fler, även i det kommersiella tänket i klädbranschen.
Årets julklapp ska uppfylla tre kriterier. Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året. Den ska representera den tid vi lever i och svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal enheter.
– Med tanke på den klimatångest många känner i dag, som får oss att vilja bidra till bättre miljö, tycker jag verkligen att man kan säga att årets julklapp speglar vår tid och de senaste årens ökning av köp- och säljsidor i sociala medier visar ju på att det finns ett nyväckt intresse.
Full pott på att uppfylla kriterier alltså, men Maria ställer sig tveksam till valet att kalla det för just återvunna plagg.
– Jag tycker det är missvisande eftersom återvinning handlar om att materialet på något sätt bryts ner för att användas igen. De flesta plagg som produceras i klädindustrin i dag består till viss del av material som inte går att återvinna. För mig handlar beskrivningen i motiveringen mer om återbruk.
Framför allt hoppas Maria att utnämningen ska få fler att gå från att prata om att tänka hållbart kring kläder till att verkligen göra det i praktiken.
– Det finns mentala trösklar hos många och här i Örnsköldsvik har vi varit lite extra tröga om jag jämför med till exempel Umeå. Nu när det uppmärksammas, samtidigt som utbudet ständigt ökar, kanske det blir en förändring även här.