Att kalla Ulla för ö-viksbo känns naturligt, för efter 15 år i Stockholm talar hon fortfarande om Örnsköldsvik som sitt hem. Hon tillbringade barndomen i Järved, tonårstiden på Skogsgatan, jobbade 23 år på Hägglunds, 6 år på Husumfabriken och hade hunnit passera 50 innan flyttlasset gick söderut.
2002 började hon arbeta med administration hos Socialdemokraterna i Stockholm; ett decennium innan hennes man Stefan axlade partiledaruppdraget 2012. Vid det laget var Ulla sekreterare till den dåvarande partisekreteraren Carin Jämtin, men valde att lämna rollen för att inte jobba för nära sin man.
Hon berättar med ett snett leende om folk som antagit att hon gjorde karriär inom partiet tack vare honom.
– Då brukar jag svara att ”jag var där först!”.
Livet i Sagerska huset, utan grannar och med vakter utanför dörren, började turbulent för snart fyra år sedan. Lagom till att flyttlasset skulle gå meddelade SD att de tänkte fälla statsbudgeten, vilket i sin tur fick regeringen att utlysa extraval.
– Vi gick runt bland en massa kartonger hemma samtidigt som vi hade regeringskris och besök av de socialdemokratiska ledarna i Tyskland och Österrike, och så kom Nobelfesten … men så fick vi en ledig söndag och sa till varann ”nu packar vi upp våra böcker!”. Och då blev det ett hem.
Nu försöker de hålla sig hemma åtminstone en kväll i veckan; varje fredag, för att få ägna tid åt varandra.
– Har vi möjlighet så bastar vi, och så lagar vi mat och äter tillsammans. Det är sällan vi slår på tv:n, utan vi sitter hellre och pratar.
Intervjun med 7an sker på ett kafé i Örnsköldsvik måndagen efter midsommarhelgen. Ulla och Stefan firade högtiden i Skorped där Ullas föräldrar växte upp; pappan i Djupsjö och mamman i Mosjö.
– Både jag och Stefan tycker om Skorped och känner att de har en härlig atmosfär där, säger Ulla.
Tanken var att de skulle få en hel helg tillsammans, men Stefan tvingades avbryta ledigheten för att bege sig till Bryssel för ett hastigt sammankallat EU-toppmöte om migration. Året innan fick Ulla tillbringa hela helgen utan honom. Så ser deras vardag ofta ut, och faktum är att Stefan tackade nej till partiledarposten 2011 eftersom varken han eller Ulla önskade sig den sortens kringflackande liv, med närgången mediabevakning och SÄPO som ständig följeslagare.
– Säg att vi plötsligt kommer på att ”vi har ingen mjölk hemma”. Förr kunde vi enkelt traska iväg och handla, men det är ju svårare idag. Ibland kan jag avundas andra, särskilt i vår ålder, som kan planera saker tillsammans och har tid för varandra. Samtidigt har vi fått vara med om mycket som jag är väldigt tacksam för. Ibland får jag nypa mig i armen och tänker ”händer det här verkligen Ulla från Ö-vik?”
Hon gläds över minnesvärda möten och nya vänskaper som knutits; bland annat de andra nordiska statsöverhuvudena och deras respektive.
– Det kändes jättekul att vi kunde bjuda in dem till Övik och Ulvön i våras, säger hon.
Som nybliven pensionär försöker hon hitta tid att återvända till ö-vikstrakten varje månad, och under det senaste året har hon tågpendlat upp för att delta vid en skrivarkurs.
– Örnsköldsvik är hemma, fastslår hon. Jag tycker att det är den bästa av två världar att kunna bo i centrala Stockholm och nästa morgon kliva ut på gräsmattan i Sörvåge.
3 minnesvärda möten
Presidentparet Obama
”Det finns en fantastisk bild när vi är på väg uppför Vita Husets trappa så att jag får lyfta lite på kjolen, och president Obama tar tag i mig och hjälper mig. Nästa gång vi möttes sa Michelle direkt 'hej igen, vi sågs ju i maj!' De lyckades få varje möte att kännas väldigt gemytligt.”
Fredspristagaren Malala Yousafzai
”Hon talade vid Global Citizen Festival i Central Park 2015. Beyoncé var också där, men för mig var Malala den stora stjärnan. Hon hade en utstrålning som verkligen kändes påtaglig.”
Påve Franciskus
”Vi träffades under hans Sverigebesök 2016, och vi besökte Vatikanen i samband med Romfördragets 60-årsfirande 2017. Han är också en person som har en sällsam utstrålning.”