Ö-viksmusikern Peo Hedin har just släppt andra singeln med sitt projekt Odd Normal Ways. På ”Fire” har han tagit hjälp av Joel Malka och Anna Nordell och på första singeln var det Malcolm Chambers som stod för sången. Nu släpper Peo fem låtar under eget namn, och dessa ligger musikaliskt sett långt ifrån Odd Normal Ways.
På "Random Love Scenes" är det helt igenom instrumentala låtar som är svåra att peta in i någon specifik genre. Fusion, med elgitarren i fokus, är kanske det närmaste man kan komma och stundtals går tankarna till 70-talet med Robert Fripps King Crimson, Brand X med Phil Collins på trummor, tidiga Janne Schaffer, före detta Genesis-gitarristen Steve Hacketts tidiga soloplattor samt gitarrlegenden John McLaughlin och hans Mahavishnu Orchestra.
Det är med andra ord långt ifrån mainstream – däremot är det riktigt bra, och Peo Hedin visar inte bara att han är en mycket skicklig musiker utan även att han är en innovativ låtskrivare begåvad med en stor portion experimentlusta. Emil Sydhage medverkar på bas på tre spår och det finns egentligen bara en brist med ”Random Love Scenes” – den är för kort. Jag vill ha mer!