I studien så har man följt 164 000 personer i Sverige som någon gång uppsökt sjukhus på grund av en hjärnskakning eller en allvarligare skallskada, och resultatet visar att risken att insjukna i demens efter skadan är som störst första året efter skadan. Risken beräknas då vara fyra till sex gånger så stor jämfört med personer som aldrig råkat ut för en skallskada.
- Risken minskar över tid, men fortfarande mellan 30 och 50 år efter skallskadan så finns det en klart ökad risk, säger Peter Nordström, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.
Även om risken att drabbas av demens minskar efter 30 år så visar ändå studien att man har ungefär 25 procent högre risk att drabbas om man haft en skallskada jämfört med om man aldrig råkat ut för en skallskada.
Fast sambandet mellan demens och skallskador är lite omtvistat, då det både finns studier som visar på sambandet men också studier som inte funnit något sambandet alls.
- Vad som är unikt med vår studie är att vi har ett material som är större än alla andra tidigare studier tillsammans. Vi har mycket längre uppföljningstid och vi kan också visa att sambandet är starkare och kraftigare om man har en allvarligare skallskada, säger Peter Nordström.
Det är med hjälp av databaser som forskarna följt svenskar som var äldre än 50 år på nyårsafton 2005, vilket omfattar 3,3 miljoner människor. Utav dessa så har 164 000 någon gång fått en diagnostiserad traumatisk skallskada.
- Sedan har vi också gjort en syskonanalys där vi har lyft ut nästan 50 000 helsyskon där bara det ena syskonet i varje par har fått en skallskada. Då kan vi se, att även där vi kan justera för familjära faktorer som kan påverka risken för demens, så ser sambandet likadant ut.
Fast Peter Nordström garderar sig också för at demonsjukdomen förstås kan ha andra orsaker än skallskador.
- Det är helt klart inte bra att slå skallen, men om det faktiskt utlöser den här processen då hjärnan åldras väldigt snabbt i en demenssjukdom, det är det vi försöker utröna. Mycket av våra data talar för det, men det går fortfarande inte att utesluta att de skulle vara någonting annat som ligger bakom.
Mörkertalet för skallskador är också stort. Det är många som inte uppsöker sjukhus när de gör illa huvudet. Inom idrotten, och särskilt inom ishockeyn där många ofta tar smällar mot huvudet, tros mörkertalet för skallskador vara högt.
- Som forskare hoppas man, oavsett vad det här sambandet står för, att man tar skallskadorna inom idrotten på större allvar och fortsätter att förbättra riktlinjerna för hur man ska ta hand om skallskador, säger Peter Nordström.
Umeåforskarnas studie presenterades i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine på tisdagen.
Källa: vk.se