Grisen du formade av trolldeg när du var fem år? Kultur.
Svarvningen av staketstolparna på verandan? Kultur.
Klottret i marginalen till anteckningsblocket? Kultur.
Den här texten? Inte för att skryta, men … ja, rent definitionsmässigt får den också vara med i klubben.
Om du skulle känna att veckans kulturtema i Tidningen 7 inte angår dig så är det antagligen vårt fel, inte kulturens – för kultur som begrepp borde beröra alla. Förmågan att skapa något, och glädjen över att göra det, är så tätt sammanflätad med vad det innebär att vara människa.
Som reporter här på tidningen får jag ofta uppleva den kreativiteten på nära håll, och oavsett om det handlar om filmskapande, dockmålning eller fruktskulpturer ser jag samma gnista tändas i ögonen på den som får berätta fritt om sin passion.
Dessutom ligger det i all kulturs natur att bygga broar, för det vi skapar är bara till hälften fullbordat innan vi har fått chans att glädja någon annan med det.
Hur känner sig en tavla som ingen får se, en låt som ingen får höra eller en måltid som ingen får smaka?
Svaret är förstås att de alla känner sig döda inombords (... för det är de ju).
Men även om det aldrig kommer registreras någon puls hos dem är jag övertygad om att varje sådan skapelse blir lite mera levande för varje människa som får en chans att njuta av den.
Tyvärr har vi en tendens att fnysa åt varandras intressen, utan insikt om att det är precis samma skaparglädje som driver oss allihop.
Min fru blandar samman ingredienser och skapar vackra tårtor på samma sätt som jag blandar samman ord och försöker skapa meningar värda att dela med sig av.
Vad spelar det för roll om den där medfödda skaparglädjen kanaliseras genom att brodera en väv, väva en målning, måla en duk, duka ett bord, borda en scen eller iscensätta en bok?
Vad spelar det för roll om vi formar skulpturer, skulpterar ljus, ljussätter hus, huserar drömmar, drömmer fram dikter, diktar visor, visar konst, konstrar med rum, rumsterar bland rustningar, rustar upp byggen, bygger möbler, möblerar med ord, ordnar klippböcker, klipper frisyrer, friserar blomsterarrangemang, arrangerar spel, spelar instrument, instruerar en kör eller kör en gammal bil som fått nytt liv genom omsorg och tålamod?
I grund och botten drivs vi alla, i någon mån, av den fantastiska kreativa glöd som inget annat känt liv i universum kan mäta sig med.
Med andra ord: Kulturmänniskor är vi allihopa.