Nördrummet

Den personliga datorn – från stort till smått

Datorn är något som många av oss tar för givet idag. Om vi inte har en burk eller en laptop liggandes hemma så har de flesta av oss åtminstone en smartphone som mer eller mindre är en liten dator. På 45 år har vi gått från stora, klumpiga skåp till små saker som vem som helst kan ha i fickan.

Det var 1972 och skapandet av mikroprocessorn som de små, personliga datorerna kunde bli en verklighet. Före mikroprocessorn så hade datorer varit väldigt stora, tunga, dyra saker som mest bara företag och universitet använde. Men mikroprocessorn gjorde det möjligt att göra datorerna mindre och snart blev möjligheterna att ha en dator i sitt hem allt större.

 

1981 släppte IBM sin dator som hette helt enkelt ”IBM Personal Computer”. PC datorer hade släppts tidigare, men IBM’s dator blev den som satte en industristandard då den inte bara kom med diskettstation inbyggd och med flera expansionportar som du kunde koppla in tillbehör i, men den hade även enormt större stöd för både hård- och mjukvara som var utvecklat av andra än IBM själva.

 

Det tog inte lång tid innan ”IBM kloner” fyllde marknaden, datorer som kopierade IBM’s system och utformning för maximalt 3:e-parts stöd. Men då dessa ofta var ganska dyra så fanns det en stor marknad för billigare, enklare datorer vilket ledde till att välkända (och för många idag väldigt nostalgiska) märken som Commodore 64 och Amiga blev populära.

 

Under tidigt 90-tal så kom CD-skivan och ersatte snabbt disketterna som det främsta sättet att dela stora mängder information mellan datorer. Under den här tiden så utvecklade man även system som skulle göra datorn enklare att använda vilket ledde till att Windows 95 släpptes och gjorde Windows till det operativsystem som ännu idag är det mest använda operativsystemet.

 

Och utvecklingen bara fortsatte. Nya processorer utvecklades, hårddiskar och minnen blev större, CD-skivan ersattes med DVD-skivan och datorer blev allt snabbare. Bärbara datorer blev populärare och inom vissa företag och industrier så började även handdatorer att användas flitigt, men paketet med en stor burk och skärm fortsatte vara det mest använda.

 

Det var först 2007 som nästa stora förändring skedde då Apple lanserade sin iPhone och banade vägen för smartphone-generationen. Och då smartphones snabbt blev allt bättre bättre så började många ganska snart att helt göra sig av med sin dator då deras smartphone uppfyllde det behov de hade.

 

Från skapandet av mikroprocessorn ända till dagens smartphone så har datorerna haft en kul utveckling. På 45 år har de gått från att vara saker som kunde vara lika stora som ett kylskåp till att bli så små som en handflata och finns i olika former. Oavsett om det är en burk, laptop, smartphone, surfplatta eller kanske t.o.m i form av ett armbandsur så har de alla gemensamt att de är datorer.

 

Så vad har då framtiden att erbjuda oss? Hur kommer framtidens dator att se ut? Ja hörru du, säg det. Datorerna blir allt mindre och kompaktare och man arbetar på många olika prototyper som ska göra datorer lättare att ta med överallt. Prototyper på glasögon och kontaktlinser som också är datorer arbetas flitigt med och i en del moderna och trendiga företag så använder man bara smartphones som datorer. 

 

Det är faktiskt lite svårt att säga hur framtidens PC kommer se ut. En del tror att våra hem och samhällen kommer bli helt digitala och att det kommer ta bort behovet av en PC helt och hållet. Andra tror att linserna är framtiden. Inom sci-fi förutsäger man ofta att vi i framtiden kommer få chip planterade i huvudet som fungerar som en personlig dator vi alltid har med oss.

 

Vad som går säkert att säga är att datorerna bara blir mindre och mindre. Men samtidigt som de blir mindre så blir de även snabbare och effektivare. De smartphones vi har idag kunde man knappt drömma om innan mikroprocessorn var uppfunnen, och om datorerna har blivit så små sedan 70-talet så är det mycket möjligt att ett chip i huvudet eller ett par linser i ögonen är vad vi kommer använda om ytterligare fyrtio år. 

Publicerat