Jag bor och lever i staden men jag trivs som allra bäst i naturen.
Att sitta vid en eld som sprakar, med utsikt över en sjö samtidigt som skogen lever omkring mig, då mår jag gott. Ännu bättre är när platsen är Lillsjön. Sedan bara tanken på att en älg kan spatsera förbi gör ju inte saken sämre direkt. Det som gör platsen extra speciell för mig är att den ligger i Myckelgensjö där min far är uppväxt och där jag tillbringat flertalet vintrar och somrar.
Så när jag sitter där, mitt i älgskogen och andas frisk luft, då känns allt lite lättare, livet känns enklare på något märkligt vis. För stunden i alla fall. Hemma i stan laddar jag elrullstolen och mobilens batteri och här ute laddar jag ett annat sorts batteri. Ett betydligt viktigare batteri.
Jag avslutar med ett uttryck som min släkting John-Ivar burit med sig genom åren och som jag tycker väl passar in på vår dag tillsammans i skogen: “Bäste dan”.