Hörnan

Krönikan: Sorry världen, men jag går inte på det längre

Får du någonsin en impuls att nypa dig i armen och ställa frågan ”är det här verkligen på riktigt?”. Den känslan har knackat på hos mig allt oftare på sistone. Steg för steg, datum för datum, växer mina miss tankar om att den riktiga världen måste ha blivit utbytt mot en fejkversion.

1 april 2016: Örnsköldsviks undergång, typ
Inför kvalserien var jag inte särskilt orolig, för jag kände igen handlingen från en massa tidigare år: Modo ställer till det för sig men räddar upp situationen i elfte timmen och allt slutar lyckligt enligt standardiserad disney-dramaturgi.
Att laget faktiskt skulle åka ur högsta serien vore ju som att Snövit skulle vakna av prinsens kyss men sedan bita av honom fejset, äta upp alla sju dvärgar och kick- starta zombieapokalypsen.
Ändå är det precis vad som händer  (Modos misslyckande, alltså, inte Snövits nya diet) och dessutom på det oerhört passande datumet första april.

23 juni 2016: EU:s undergång, typ
Visst hade jag hört om Brexit under våren, men jag tog för givet att det handlade om ett lättsaltat vaniljkex eller nåt. Plötsligt vaknar jag en morgon och får veta att Storbritannien har gjort slut med Europa. Är inte det lite grann som att min farstu skulle göra slut med resten av huset? Inte ens britterna själva verkar särskilt taggade på en farstu utan hus, för varken snubben som utlyste folkomröstningen eller snubbarna som kampanjade för separationen vill vara med och fixa bodelningen.

8 november 2016: USA:s undergång, typ
Mina misstankar om en hittepå-värld ökar kraftigt när 63 miljoner amerikaner lägger sin röst på en figur som omöjligt kan vara på riktigt. In i vita huset kliver Donald Trump med namn som en serietidningsbasiljonär, utseende som en sötpotatis med peruk och charm som de där slemmiga vita fettstrimlorna man skär bort från julskinkan.
”Fejknyheter!” säger han så fort Steve Bannon drar i snöret på hans rygg.
”Fejkvärld!” muttrar jag hemma på min kammare.

4 augusti 2017: Borgar-Borgs undergång, typ
Efter att i ett halvår ha matats med den verklighetsparodi där Trump spelar huvudrollen vaknar jag till nyheten att Sveriges lugne, trygge förre finansminister ska ha sprungit omkring med snoppen utanför brallan och tagit folk i skrevet. Vad ska hända härnäst? Drottning Silvia ertappas med knogjärn och basebollträ när polisen skingrar fajtande fotbollshuliganer?

8 augusti 2017: Världens undergång, typ
Tidens gång är fylld av återkommande inslag: Dag blir till natt, vår blir till sommar och Nordkorea hotar med jämna mellanrum USA med kärnvapenkrig. Vad som däremot inte brukar hända är att USA till svar viftar med sina kärnvapen och kör med samma superskurk-inspirerade hotelser som svärmorsdrömmen Kim Jong-Un. Verkligheten är kanske verklig, trots allt – men just nu skulle det kännas mycket tryggare om den inte var det.

Publicerat