Jag utgör nämligen en kvarleva från den tid när det nästan var svårare att äta fel än att äta rätt. Det fanns bara två grejer att akta sig för på den tiden: Fett och socker. Fett kunde orsaka fetma och socker kunde ge hål i tänderna, men fettet var bara farligt om det började hopa sig och sockret var bara riktigt onyttigt i godisform.
Nyttig kosthållning var att äta upp middagsmaten innan det blev lördagsgodis och att (motvilligt) låta bli att sockra sina Frosties. I och för sig: varför mixtra med ett recept vars nyttighet intygats av självaste Tony Tiger? I tv-reklamen rusade han runt med stora tecknade muskler, överglänste basketproffs på planen och uppmanade mig att börja dagen med hans sockerflingor eftersom de gav ”massor av energi!”.
Allt som föll under kategorin ”riktigt mat” kunde ätas med gott samvete och vissa saker var så himla nyttiga att vi uppmanades frossa i dem. Mjölk serverades i alla skolor på uppmaning av livsmedelsverket och en frukt om dagen utlovades hålla doktorn borta från magen.
Det var innan Den Stora Kostrådsinvasionen.
Först tog de sånt som vi hade anat var mindre bra, som snabbmat, ketchup, saft och kanelbullar på en tisdag.
Snart tog de också barnens mellanmål: kalaspuffarna, fruktsoppan och jordgubbskrämen.
Samtidigt som kött och grädde ställdes till svars för sina brott mot mänskligheten inleddes en offensiv mot tillsatser, halvfabrikat, smörklickar, salt, ostfrallor, messmörsmackor, marmeladkex och pannkaksluncher med sylt.
Det dröjde inte länge förrän hälsostämplade ersättningsprodukter som lättmargarin och lightläsk gick samma hårda dom till mötes som sina föregångare.
Näst på tur stod saker som vi inbillat oss var supernyttiga: Mjölk, juice, fil, yoghurt, potatis, ris…
Inte ens den doktorsförebyggande fruktstunden undkom.
Idag har vi nått en punkt där en ”bra” frukost från 90-talet – Gröt, limpa, frukt och juice – framstår som fullständigt oätbar. Grötens lingonsylt är söt och mjölken innehåller laktos – och mjölk är förresten dåligt oavsett nuförtiden. Själva gröten innehåller salt och havregryn har spår av gluten – och gröt är förresten också dåligt oavsett eftersom den inte håller sig till raw food-regeln om maxtemperatur på 42,5 grader. Juicen är en sockerbomb och den som vill bannlysa frukt har också färska rön att stödja sig på, och limpskivan är full av gluten och kolhydrater och får inte heller vara med.
Allt som återstår blir en skål med ljummet vatten.
Vår tids enda felfria föda tycks vara grejer jag som barn inte ens visste fanns, som chiafrön och bönpasta – men eftersom allt som ansågs nyttigt i min barndom har fått rött kort sedan dess lär det bara vara en tidsfråga innan dagens felfria föda också underkänns.
Därför bör vi alla ta det säkra före det osäkra och sluta äta helt och hållet.