Du är här

2016-04-11 - Under ytan med Berne
Första kastet blev alldeles för kort. Andra kastet landade precis ovanför där fisken visade sig. Foto: privat

Fiskefrossa i Byskeälven

Här fortsätter min resa "Under ytan" som handlar om mitt fiskeintresse sedan jag var barn och hur detta utvecklade sig till fiske i älvar och framför allt de norrländska skogsälvarna med sin mäktighet med starkt brusande strömmar och vattenfall.

Älvarna som jag fiskade i var de stora kända såsom Piteå-Luleå-Torneå-Laino-Kajtum-älvar och mindre fjällnära älvar.
Piteälven ovanför Moskosel, vid "Trollforsarna",  förmedlade en mäktig naturupplevelse, och naturligtvis "fiskefrossa".

Vi fiskade med spinnspö och flugkast och kunde stora harrar mellan 7 hg och kilot. Men det fanns också rejäla öringar uppåt ett par kilo. Några gånger kunde man få fisk på alla tre flugorna på flugkastet samtidigt. Då blev man extra svettig i den ljumma sommarnatten.

Fiske skedde sommartid alltid på nätterna och på hösten från sen eftermiddag och utåt kvällen. Vi fiskade inte bara med flugkast utan även med spinnare och det populära "Rappala"-draget. Långspö med rulle för maskmete blev också populärt.

I Byskeälven strax nedanför Arvidsjaur fick jag min största Laxöring, som jag kom på andraplats med i öringsklassen i Norrbottens fisketävling.
Så här gick det till:
Jag och min kompis Fride hade fiskat hela natten med dåligt resultat. Vi gjorde upp eld vid stranden, kokade kaffe över öppen eld i en sotig väl använd kaffe-panna ( då smakar kaffe som bäst och lägger man i en getostbit i kaffekoppen så är det pricken över i-et). Medan vi satt där såg jag ett kraftigt "vak" på andra sidan.
"Det måste vara en stor öring", konstaterade vi båda två, men det var väl långt bort.
"Jag provar med en  Rapala", sa jag.

Första kastet blev alldeles för kort. Andra kastet landade precis ovanför där fisken visade sig. Det small direkt. En vild rusning till att börja med. Sedan tungt tjurande mot botten, säkert bakom någon sten tänkte vi. Men sedan blev det långa och ettriga rusningar i ca 20 min.
Alldeles trötta och slutkörda fick vi den äntligen i håven. Vilken vacker laxöring! Efter fotograferande så vägde vi den, en 5,5 kg fet öring. Den hade haft tillgång till mycket och bra mat. Vid rensningen av fisken så visade det sig at den hade två små skogsmöss i magen (öringen är ju en rovfisk).

Detta med mössen berättade jag inte om hemma förrän öringen var uppäten. Den smakade för övrigt förträffligt både gravad och stekt. Ibland händer saker utöver det vanliga när man fiskar, dråpliga och roliga saker, som jag också vill berätta om i min resa "Under ytan"
På återhörande !
Berne
 

 

Dela med dig av denna artikel på: