Fettisdagen infaller i år 9 februari, och då är det dags att hugga in på ett av våra mest älskade bakverk. Här kommer historien om semlans resa från Gustav Vasas bord till ditt.
Semlan är en svensk klassiker som har långa anor och nämns till exempel i Gustav Vasas bibel från år 1541. Fram till mitten av förra seklet bjöd traditionen att årets första semla åts på fettisdagen. Därefter njöt man endast av semlor på tisdagar under fastan, som varade under sju veckor fram till påsk.
Ordet semla kommer från latinets similia som betyder vetemjöl och har historiskt används för att benämna ett bakverk ”skapat av finaste vetemjöl”. Från början bakades semlan som ett okryddat vetebröd, men har under århundraden förändrats och utvecklas med såväl kryddor (kardemumma) som grädde och mandelmassa.
Semlan är ett typiskt svenskt fenomen och det märks att vi svenskar är stolta över vår mattradition. I snitt äter vi svenskar mellan fyra och fem semlor var varje år.
Guide för den semmelsugne
Hur en semla ska se ut och vara är naturligtvis en smaksak. Skillnader i sammansättning av de tre komponenterna, bullen, mandelmassan och grädden, gör att semlor upplevs olika. Bullen kan vara tät eller fluffig och bakas på antingen smör eller margarin. Massan kan vara fast eller vara löst med vatten eller vaniljkräm. Massan kan också innehålla bittermandel, hackad mandel eller vara helt slät. Grädden kan vara sötad eller osötad, fet eller utblandad med mjölk. Variationerna kan som synes vara många men vårt förslag till den som vill testa semlor är att betygssätta följande:
- BULLEN. Smak, konsistens, kardemummabalans.
- MASSAN. Konsistens, smak, mängd, bitterhet.
- GRÄDDEN. Fräschör, smak, mängd.
Semmelfakta
- Semla, hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle är alla namn på samma bakverk, om möjligt med något olika utförande och lokal förankring.
- Semlorna har anor från tiden långt innan kristendomen kom till Sverige men blev så småningom förknippade med fastan mellan jul och påsk.
- Drygt 40 miljoner semlor säljs i Sverige varje år.
- Den svenske kungen Adolf Fredrik dog den 12 februari 1771 efter att ha förätit sig på (bland annat) semlor.