Det är dags igen för en kulturtradition här i Örnsköldsvik. Varje år sätter avgångseleverna i det musikestetiska programmet upp ett stort scenprojekt och nu på onsdag, 20 januari, ger de en offentlig föreställning av ”Den fula jazzungen”.
– Det handlar om en tjej som startar på en musikutbildning, berättar Steven Telin.
På skolan finns tre olika grupperingar av elever, utifrån olika musikstilar. Här uppstår viss rivalitet mellan de som lyssnar på – och spelar – house, gospel och rock, närmare bestämt 80-talsrock. Men så kommer alltså en tjej som är lite annorlunda – hon intresserar sig för jazz.
– Hon får verkligen kämpa sig in på skolan, säger Hanna Pettersson och berättar att de började arbeta med manus redan när skolan startade i augusti.
Eleverna har delat in sig i olika grupper med skilda ansvarsområden och en av grupperna ägnade sig åt att skriva manus.
– Sedan har vi haft en grupp som jobbat med att välja ut musik som passar till manuset, vi har delat upp ansvaret mellan alla.
Något som ställer till det lite för årets avgångselever på musikestet är att det inte finns några dansesteter i samma årskurs. Dans är nämligen en viktig del i det stora scenprojektet.
– Vi saknad dansare, men vi får lösa det. Vi får dansa själva, säger Hanna.
Esteteleverna tar också hjälp av eleverna på estet media som assisterar med själva produktionen.
Vilken musik eleverna bjuder på under de många skolföreställningarna och den offentliga föreställningen vill de hålla hemligt. Men ett exempel slinker igenom – Bo Kaspers Orkesters ”Undantag”.
I H.C. Andersens klassiker ”Den fula ankungen” är budskapet att man inte ska döma någon efter utseendet. Om det är samma budskap i ”Den fula jazzungen” får vi svar på i Nolan nu på onsdag, 20 januari.