I facebookandets och mobilspelens tidsålder stod vi plötsligt obeväpnade. Utan internet, utan dataspel, utan tv och utan vettig mobiltäckning. Tro’t eller ej, men till och med väggklockan gav upp två timmar efter att vi klev in i huset. Det var …
… fantastiskt.
Vi kokade te på spisen, kröp upp intill varandra i soffan med varsin tidning, pusslade ett tusenbitarspussel från 70-talet och läste högt ur en gammal bok. Ibland nöjde vi oss med att beundra fjällkedjan genom fönstergluggarna. Och plötsligt kunde jag höra den:
Tystnaden.
Den bodde här, omfamnad av urberget. Fjärran från gator, grannar, gräsklippare, bilar, blippljud, ringsignaler och ventilationstrummor.
”Jag vill stanna kvar!” utbrast min fru när bilen rullade söderut igen.
Jag nickade.
”Vet du vad vi borde göra?” sa jag. ”Vi borde ha en dag i veckan där vi lever precis så här. En lugn dag. En vilodag!”
Nu kan det måhända finnas några kristna, judar och sjundedagsadventister som tycker att idén med en vilodag känns svagt bekant. Det kan rentav vara så att vilodagen har varit ett världskänt begrepp i årtusenden – men det är också så att den svenska upplagan är utrotningshotad. Hur många känner du till som verkligen tar en paus från allt en dag i veckan?
Svaret är du känner till minst två – för min fru och jag har börjat nu.
Väl hemma satte vi oss för att formulera de budord som skulle omgärda vår vilodag:
Ett förkunnande, en bruksanvisning och sju gyllene regler.
Så här blev resultatet:
”Varje söndag ska vi ha dagen för oss själva.
Steg 1: Se till att allt som måste göras är gjort dagen innan.
Steg 2: Stäng av routern och mobilen vid läggdags kvällen innan.
Steg 3: Chillaaa!
Regler:
1. Ingen väckarklocka.
2. Inget planerat arbete.
3. Inga planerade aktiviteter.
4. Inga besök.
5. Inget internet.
6. Ingen telefon.
7. Ingen TV under dagtid.”
Redan efter vår första slappsöndag stod det klart att vi hittat rätt.
Däremot kan jag inte rekommendera dig att ta efter vårt exempel – för vad vet jag om vad som passar dig? Du kanske är präst eller skiftarbetare eller har trillingar med kolik. Kanske söker du tvärtom sätt att bli mindre utvilad och ryser vid blotta tanken på trista vilodagar.
Jag inbillar mig inte att vår utformning av vilodagen ska passa fler än oss – men möjligen kan den så ett frö av inspiration hos dig som längtar efter en mindre stressig tillvaro.
När, var och hur du hittar lugnet är förstås upp till dig.