En eller två dagar efter att ett mästerskap tagit slut, när VM-bubblan har exploderat, brukar känns lite konstiga, en sorts tomhet infinner sig. Jag går ju in i ett mästerskap med 100 procent och brukar försöka se varje lopp eller match som jag kan. Oftast kan jag.
All spänning under ett lopp går att ta på. Jag vill ju att våra blågula idrottare ska lyckas. Känslomässigt lider jag med den aktive när det går dåligt, läs Charlotte Kalla, samtidigt så gläds jag med den aktive när det går bra, läs Charlotte Kalla.
Det är inte bara de aktiva som ramar in ett bra mästerskap. Även alla sportsändningar är proffsiga nuförtiden och jag älskar Hård och Blommans röster från kommentatorshåll. Även Pops och gänget gör ett bra jobb. När de är kunniga i studion så blir det mer intressant att lyssna på. SVT levererar verkligen.
Så när det tar slut så blir det ju tomt. Men som sagt, efter några dagar är jag tillbaka igen. Med nästa mästerskap i kikaren.