Julen förr. Jag minns att kvällen innan julafton brukade jag och min bror alltid hänga upp en julstrumpa vid sänggaveln, för att på julaftonsmorgon, med spänning, kolla vad pap… nej, jag menar tomten lämnat för klapp i strumpan. Härliga minnen.
Julen idag. Skulle jag hänga en julstrumpa vid sängen idag så hade väl jag bara haft en stor och fet räkning där på morgonen som tom… nej, jag menar hyresvärden lämnat.
Julen förr. Efter att Kalle och hans vänner sjungit klart och julmaten satt sig så börjar den eviga väntan på jultomten. Den spänningen slog det mesta. Varför är pappa fortfarande här, ska han inte gå och köpa tidningen snart? När kommer tomten? Jag minns hur jag kikade ut genom fönstret, ut i den mörka vinterkvällen, för att spana efter den stora skäggiga gubben med den röda rocken. Minuterna gick. När det plötsligt knackade på dörren.
Julen idag. Skulle jag få syn på jultomten idag så hade han nog bara vinkat och vandrat vidare till nästa gård.
Julen förr. Den stora nyfikenhet jag hade på julklapparna som låg under den välpyntade julgranen. Ofta infriades mina förhoppningar på det stora paketet och man visste att de flesta av paketen tillhörde mig och min bror. Jag var helt färdig när alla paketen var öppnade. Trött men lycklig.
Julen idag. Nu får man vara nöjd om man klår mormor.
Julen är en härlig tid men vi är nog alla överrens om att den är mer magisk när man är barn. Men finns det inte något som är bättre med julen som vuxen? Jo, julbordet såklart. Tycker då jag i alla fall.
3 måsten på julafton:
Mammas julgodis. Min favorit är fudge.
Revbensspjäll. Blana och Janssons klarar jag mig utan på julbordet, men inte revbensspjäll.
Svensson, Svensson. Svensk komediserie, om en familj som firar jul, med Allan Svensson och Suzanne Reuter. En TV-klassiker.
God Jul & Gott Nytt År