Senaste året har Stina Johansson från lilla Sunnansjö studerat på välrenommerade Tech Music School i Fulham, London. Nu återvänder hon till England för en turné, tillsammans med musiker från Göteborg och Skorped.
I dag fredag lämnar kvartetten Sverige för att testa sina musikaliska vingar i världsmetropolen London. Ett äventyr utöver det vanliga för fyra unga musiker.
– Jag har knutit många kontakter och lärt känna folk där borta och jag kände att jag ville tillbaka dit och spela. Jag vill gärna göra det här i England, dels för att lära mig hur man sätter ihop en turné men också för att se hur det är att spela på annan ort, säger Stina.
Med sig har hon gitarristen Carl Larsson, ursprungligen från Göteborg, samt de två Skorpeds-musikerna Johannes Arvidsson, bas, och Kalle Johansson, trummor.
Göteborgaren Carl hamnade på Mellansels Folkhögskola där han lärde känna Johannes, som för övrigt tilldelades jazzklubben Perdidos stipendium 2012. Och Johannes har i sin tur spelat ihop med Kalle under många år, eftersom båda bor i det lilla musiksamhället Skorped.
– Jag ville få ihop ett band med musiker som jag känner har samma ambitioner som jag, det är också viktigt att det funkar på det personliga planet. Och så bestämde jag mig för att knyta ihop hela konceptet i lugn och ro här på hemmaplan.
Och nu bär det alltså av till England.
– Det ska bli intressant, det här har man inte gjort tidigare, säger Johannes.
Turnén består av sex spelningar på lika många dagar. Först en i London, därefter en i Brighton och en i Portsmouth innan de åker tillbaka till London för ytterligare tre gig.
– Jag tycker att det här ska bli jättekul, att få spela sin egen musik och testa den på publiken. Hela det här projektet har blivit en drivkraft för mig att skriva låtar, repa och få ihop det hela, säger Stina som skrivit det mesta materialet själv och en del tillsammans med Carl. Någon cover kan det också bjudas på.
Men hur var det nu med rubriken här ovan. Stina Joza? Det är ju Johansson hon heter, men i samband med turnén i England passar hon på att skaffa sig ett artistnamn som i internationella sammanhang funkar bättre.
– Det finns också en liten finess, Johansson har jag efter pappa men min mamma heter Zakrisson, då blev det Joza.