Jag har alltid gillat att gå på trav. Den spänning och förhoppning man har på att just det ekipage du spelat på ska komma först över mållinjen är stor. Jag känner hur adrenalinet pumpar på bra när hästar med tillhörande kuskar svänger in på upploppet. Själv kan jag höra i mitt huvud, den kända travprofilen Hans G Lindskog från TV4-sändningarna, hur han med inlevelse kommenterar att ”här kommer dom” eller ”dom kommer från alla håll”. Hans röst kommer jag alltid att komma ihåg. För det är häftigt att vara på plats och se dessa ståtliga djur trava fram. Står man nära staket så kan man känna hur marken gungar när hästarna springer förbi. En mäktig känsla.
Att välja häst att spela på är en tjusning i sig själv. Jag försöker läsa på lite innan jag åker till travet eller så väntar jag in defileringen, där hästarna går på rad och visar upp sig för publiken innan ett lopp, för att bilda min egen uppfattning. Sen kan man ju även gå efter roliga namn på hästarna, Tellmeabout Larry, Blixtsnabb och Alvena Urläcker, var tre fyndiga namn på hästar som travade på Solänget i helgen. Men än hur mycket man vrider och vänder på det hela så vinner alltid Sedinarnas häst Nahar med Robert Bergh i sulkyn. Alltid när jag ser på trav iallafall. Imponerande! Hur folk sen har tippat märks ganska tydligt, antingen jublas det och pustas ut eller så svär man lite tyst för sig själv och river travkupongen i småbitar.
Hur gick det för dig då, Jonas? Jo, jag hade i alla fall tur med vädret!